Aftonbladet – 10 november 1855, sida 2

oskadade. Men ryska generslens motstånd och hans vägran att utrymma fästningen hafva föranledt en nästan fullkomlig förstörelse. Den 16 hade jag uppdrag att med några jägare betäcka trancheen och hindra garnisonen från ett utfall. Vi gräfde under natten en lång löpgraf. Ryssarne höllo sig inneslutna och företogo ingen rekognoscering. De bevisade sig derigenom vara svaga, ty då de hade kännedom om våra arbeten så hade de bort oroa dem. Först kl. 7 på morgonen tycktes de erinra sig vår närvaro och afsköto nu hela lag med kanoner af grof kaliber. Lyckligtvis träffade de ingen, men jag kan intyga att de 30-pundiga kulorna och granaterna väldigt slogo ned bland oss. Så fortfor det till kl. 9. Då de derpå sågo linieskeppen och de flytande batterierna nalkas, lemnade de oss i ro, för att börja språka med flottan. Då jag märkte det ville Jag ej försumma att äfven spela min rol och skickade dem 50 tiraljörer som betydligt hindrade deras kanonierer. Vi hade två eller tre timmar ett skådespel, för hvilket mången nyfiken skulle ha velat betala bra. Tre simmande batterier, sju eller åtta mörsarebåtar, örlogsfartyg af hvarje rang besköto med alla. sina batterier detta fäste, som svarade efter bästa förmåga men synbart allt mera föll i ruiner. En eldsvåda förstörde kasernerna och alla andra byggnader i det inre. Det ligger något fruktansvärdt i vårt artilleri. Amiral Bruat afsände (den 17), då han såg allt ödelagdt, en båt med hvit parlamentärflagga för att för andra gången uppfordra platsen att kapitulera. Under parlamenteringen och då ryska generalen svarade att han ej skulle gifva sig, utan spränga krutmagasinet i luften, förlorade garnisonen sin hållning. Ungefär hundra soldater kommo ut genom en åt hafvet ledande port och uppställde sig på ungefär 300 metres afstånd från oss. Vi gingo dem till mötes och förde dem till befälhafvande generalen; många andra följde dem. Slutligen utryckte hela garnisonen och lemnade kommendanten ensam qvar i fästet. Till sist kom äfven han i ganska misslynt sinnesförfattning. Han ären kraftig gubbe, som skulle ha hållit sig till sista man. Han tycktes vara föga belåten med. sina soldater. Då man föreslog honom att skicka ryska soldater tillbaka in i fästet för att hemta: bagaget, svarade han vresigt: Nej, nej, inga ryssar lb Derpå kastade han . nyfikna blickar på våra jägare och utropade: Ryktbara soldater! De sednast ankomna ryssarne: hade förmodligen plundrat källaren, ty de voro fullkomligt berusade, och deras drickskärl voro fulla af bränvin. Man kan ej förneka att de visat föga militärisk anda; de kastade sina patronkök på vägen och förblefvo sjelfva som kreatur liggande bredvid dem. :-Märkvärdigt nog var det de äldre soldaterna som visade sig sådana; de yngre höllo sig värdigare. Ettrörande skådespel väckte vårt deltagande. Vi sågo plötsligen ungefär 30 soldater jemte nästan alla garnisonens officerare komma från fästningen. De buro kyrkbilder, fanor och kistor fulla af kyrkeffekter och reliker. Dessa män tågade fram allvarsamt och med värdighet. Våra soldaters leder öppnade sig för att låta dem passera; alla fattades af en religiös känsla. Der denna procession framgick stannade -ryssarne, kysste kristusbilderna på märkena efter såren, på händerna och fötterna, samt gjorde korstecken. Alla dessa föremål lemnades i ryssarnes ego och fördes af dem till vårt läger. Hittills hafva vi icke hört något af ankomsten af en rysk hjelpkår. Vi skola lemna en engelsk-fransk garnison i fästningens ruiner, som på möjligast bästa sätt skola repareras. GREKLAND. Från Athen skrifves den 24 Oktober till Monitören: Ryska regeringen har nyligen låtit med stor kostnad restaurera en kyrka i Athen, som blifvit öfverlåten till begagnande af ryska undersåter. För några dagar sedan begåfvo sig konungen och drottningen, då de återvände från en spatserfärd, in i kyrkan, under den förevändningen att bese de nyss safslutade arbetena. Deras majestäter funno der församlade hela klerus, korsångarne samt hela ryska legationens personal i full uniform. En högtidlig gudstjenst börjades, och efter böner, i hvilka man anropade himlen om seger åt de ryska vapnen i striden mot den ortodoxa trons fiender, afsjöngs ett Te Deum., Äfven enskilda korrespondenser omtala denna tilldragelse, som gifvit icke blott hofvet, utan äfven folket anledning till de mest ovanliga demonstrationer. Den nya -ministeren handlar helt och hållet i det ryska partiets anda, och alltsedan den kom till styret har det ryktet spridt sig och vunnit tilltro i Athen, att en flotta af amerikanska ångfartyg skulle infinna sig till Greklands hjelp. en Na Daroman Sochinkalcka Minnana