Aftonbladet – 7 november 1855, sida 3

att han funnit en god plats för mig hos franske ambassadören. Det var ej ett simpel kammarjungfrutjenst, utan en slags uppsigt i huset. Få dagar derefter blef jag presenterad för ambassadörens fru, och troligen behagade jag henne, ty hon bemötte mig väl Jag fick sedan veta, att kardinal 7 hade berättat. mina äfventyr för grefvinnan och att de inresserade -henne. -Kortligen, jag blef hemimastadd i ambassadörens palats och fann mig väl der. Grefve de hade en son af omkring 20 irs ålder: Denne unge herre var var ofta der jag Var under mitt första vistande i palatset, ch lät flera gånger helsa mig genomsin kammartjenare. Men som jag tydligt för betjenten förklarade mig, så upphörde den unge grefven. med sina förföljelser och förklarade till och med, att han skulle tala godt förmig hos sin mor, om han kunde vara säker på att jag ej gaf åt någon annan det jag nekade honom. Ni skall få se (ty denna episod af min historia skall blifva kort) att den unge grefven, oaktadt sina bedyranden, likväl egde qvar någon harm deröfver... ty han spelade: mig ett spratt ... Men ni fransmän, ni kallen detta qvickhet, äfven om det gäller lifvet! Tre eller fyra månader hade jag varit i ambassadörens hus; allt gick bra, jag. var nöjd med min befattning; min far och min tant. kommo tid efter annan och bhelsade på mig, och jag fann mig rätt lycklig, Somdet påfliga hofvet vid den fiden hade tvister med Turkiet, blef sultanen nödsakad att byta om ambassadör. Då denne. ankom. till Rom, gaf han, emedan det var midt i vintern, en stor: fest för corps diplomat:que och noblessen ii stadeti. Grefve de x ville besvara dem högdragne ottomanens föte, och alla tillredelser till en stor bal gjordes i palatset. — En resande, som ej kunde förmås att uppvisa sitt pass, tillfrågades i hvilket ärende han kom till staden, -hvarpå han svarade att han speku-lerade på att öppna en guldsmedsbod. Här ni då. någon fend dertill? — ,Ingepting annaty blefsraret, sän em ged och säker dyrk.,