Aftonbladet – 6 november 1855, sida 2

— Kongl. teatern. I går gafs operan Kärleksdrycken, hvarvid en debut inträffade, nemligen hr Salmsons uti Belcors parti. Denna rol, som ovilkorligen erfordrar en mer än vanlig ledighet och finess i turnyren, full beherrskning af det sceniska samt deremot svarande sångförmåga, innebär en betänklig uppift för den vane sujetten och är för nybörjaren alldeles olämpligt. Man måste derför betrakta hr 5:s uppträdande mindre såsom en debut, än som: ett försök i hvad mån en lycklig instinkt och mycket nit för saken kunna föra närmare eller fjermare ett mål som ännu är aflägset, för att derefter söka rikta sin studiekurs. Klokare vore nu väl, om en begynnare i stället uti olika smärre talroler sökte vinna teaterrutin och under tiden studerade sången, för att till sin debut i ett större sångparti befinna sig tillräekligen utrustad; att emellertid dömma efter hr S:s försök, torde han, under förutsättande af tillräckliga förberedelser, i sinom tid ieke komma att sakna framgång; han hyser ett varmt nit för sin konst, visar musikalisk fallenhet samt eger en lycklig figur. Rösten är ännu något sträf och behöfver odlas, äfvensom hr S. bör aflägsna ett ej vackert maner att stöta tonerna: om än detta sångsätt stundom kan användas i Beleors parti, så bör det hvarken ske på detta sätt eller så ofta. Fröken Westerstrand var nu såsom alltid en högst intagande Adina, äfvensom hrr Dahlgren och Uddman vunno förtjent bifall.