Aftonbladet – 5 november 1855, sida 1

Med ett ord, jag försökte ej att ändra ar tistens uppfåttningssätt, hvilket, är en besyns nerlig id hos nästanalla som: ordvexla; men jag stod fast i att: bevisa honom det nin mening ej var oförnuftig, och att, då mina åsig-ter i fråga om skönhet :ehärflöto från en.annan organisation än hans, vore det svårt för hönom att omvända mig; jag måste likväl uppviktigt säga, att Ghita, då man undantager. stelheten i hennes drag och hennes: brist på: uttryck, var allt hvad: naturen kan skapa mest likt konstens ideal... en besynnerlig ,slutsats, icke sannt? hvem gör modellen lika imitationen? Det vore alldeles; som om man sade att en menniska är lik sitt porträtt .. , ; Hvad den romerska skönheten är för en besynnerlig sak! Gå på andrassidan om !Pibern och promenera midt ibland dess Transteveriner. Det är: ett, dåligt: qvarter, säger. man; men det har bibehållit den egenskap; som mest felas vårt nittonde århundrade: energien; ty i våra dagar finnes det medel: att vara stark genom blotta viljan och öfver-. läggningen. Gall kan förklara detta! Men. låtom oss återkomma till Ghita. : Hon: var. född: der, inom den klass af det romerska folket: som är stolt öfver sitt namn.åaf romare, och hos hvilken den nästan allmänna skönheten hos qvinnorna är farlig för den främling som för mycket vill taga den i betraktande. Man har sett att kvifshugg blifvit gifna endast för ett ögonkast, och idet kan man med skäl säga är att utgjuta blod för allt för litet, ty romarinnan på-andra; sidan Tibern (Trans-Tevere) föraktar djupt den främling som trotsar hennes broders eller! älskares kmif för att betrakta hennes. orörliga ansigte BF? måste! en dag. medgifvai att detoskuHe: blifva hönom svårt att med. Ghitas lugna drag framställa den smärta och förtvif lan: Kleopatra känner då honstickes af hugg.