Aftonbladet – 3 november 1855, sida 2

serna, hade Frankrikes ridderskap sölat sina vapensköldar; och den ära och ridderlighet. som så länge varit den galliska adelns afgudar, hade nu blifvit störtade till jorden och trampade i penningemarknadens dy. Hvad Law, systemets uppfinnare beträffar, tyckes han i sjelfva verket föga profiterat af sina egna planer. Han var en qvacksalfvarex , säger Voltaire, i hvars hand staten öfverlemnades för att bli kurerad, men som förgiftade både den cch sig sjelf med sina förderfliga läkemedel. De effekter han lemnat efter sig i Frankrike såldes till lågt pris, hvaraf dock inkomsten aldrig kom honom tillhanda. Hans fasta egendomar konfiskerades. Han tog sjelf med sig blott så mycket att han med hustru och dotter hade ett knappt underhåll. Den enda reliken af hans omätliga rikedomar var en stor diamant, hvilken han ofta nödgades pantsätta. År 1720 befann han sig i England och blef der presenterad för George I. Kort derpå återvände han till Kontinenten, ständigt ombytande vistelseort, och dog i Ven edig 1729. Hans hustru och dotter, vana att lefva i furstligt öfverfiöd. kunde cj lämpa sig efter sina förändrade omständigheter, utan förslösade de små medel han lemnat dem, och försjönko i fattigdom och elände. Jag såg hans hustru i Brussel, säger Voltaire, lika förödmjukad, som hon i Paris varit stolt och triumferande. En äldre bror till Law stannade qvar i Frankrike och beskyddades mycket af hertiginnan af Bourbon. Hans efterkommande hafva på ett hedrande sätt beklädt åtskilliga af statens embeten, och en bland dem är markisen Lanriston, en gång generallöjtnant och pär af Frankrike, SLUT. — Sriden om Frankri i) Naptal Arnault, en af Paris berömdare skor, blef i förliden September månad af mr Four