Aftonbladet – 2 november 1855, sida 3

Article Image
BLANDADE ÄMNEN. TSETSEFLUGAN. (Slut från gårdagsbl.) Denna fluga, som är densamma hvilken man finner östligt från Limposo, — skrifver min vän hr Oswell (nyssnämde gentleman) till svar på en förfrå gan cfter vidare upplysningar rörande tsetse — är en plåga för Sebetvanelandet, men lyckligtvis inskränkt till vissa fläckar, som den, såvidt man vet. aldrig lemnar; invånarne höllo sin boskap på tillräck ligt afstånd från flugans tillhåll; men om de, för at: ombyta betesmarker, måste passera genom trakter, der tsetse finnes, välja de dertill en månljus vinter natt, emedan insekten den kala årstidens nätter icke biter. Af hvad jag sett håller jag för, att tre eller fyra flugor äro tillräckliga att döda en fullvuxen oxe. Vi undersökte ungefär tjugo af våra oxar som blifvit bitna och dött, och alla hade de ett likartad: utseende. När man flådde dem, hade musklerna och den betydligt minskade köttmassan ett utseende som liknade ägghvitans; magen och inelfvorna voro friska, men hjertat, lungorna och lefrvern — stundom alla hos samma djur, men alltid någondera — mycket skadade. Hjertat ådrog sig särskildt vår uppmärksamhet. Det var ej mera en fast muskel, utan föll tillhopa för minsta tryckning mot dess väggar, och liknade ett köttstycke som länge legat i vatten. Blodmassan var betydligt minskad och dess beskaffenhet förändrad; af den största oxe erhöllo vi blott 20 pints 11 pint : 1, qvarter) blod, och man kunde doppa händerna i detsamma, utan att de fläckades. Giftet synes tillväxa i blodet och genom detta angripa lifsorganerna. Hästar, oxar, hundar, med ett ord alla husdjur, med undantag, såsom jag tror, af getter, dö af tsetses bett. Kalfvar och unga diande djur äro emelj 1 utan fara, så länge de ännu dia, h f det ser ut som om mjölk skulle ega motstån aft mot detta gift. Menniskor och alla icke-tama djur hafva ingenting att frukta af insckten. Månne giftet har alkaliska egenskaper och neutraliseras af syra?n Detta jigarens plågoris, — säger den vidtbekante Gordon Cumming, då han talar om tsetse — m,liknär en fluga som i Skottland kallas kleg), men är något mindre än denna. Tsetseflugorna äro mycket fliga, kasta sig söm en bisvärm öfver det djur de påträfta, slå sig i hundratal ned på detsamma och dricka dess blod. Det bitna djuret täres bort och dör efter en tid, som varierar mellan en vecka och tre månader, allt efter som det blifvit mer eller mindre bitet... Följande dag dog en af mina hästar till följd af tsetses bett. Det arma djurets hufvud och kropp svällde upp på det rysligaste sätt innan det dog; dess ögon voro så igensvullnade att det ej kunde sc, och jag hörde det gnägga efter sina kamrater som stodo betande bredvid detsamma. Kapten Vardous vittnesbörd om tsetses skadlighet leder till ungefär samma resultat. I ett bref till en vän yttrar sig nämde förträfflige officer på följande sätt, efter att hafva talat om de trakter der denna insekt finnes: Jag har ridit uppför en kulle, der jag vid hvarje steg påträffade ett allt större antal tsetses, till dess slutligen vid pass 40 å 50 kunde sitta på min häst. Detta försök kostade mig en af mina bästa hästar. Han blef stucken af 10 eller 12 tsetses och dog inom 20 dygn. Jag har sjelf blifvit biten af tsetseflugan — det kändes som ett loppbett. Man kan säga att vissa delar af Afrika genom denna landsplåga blifvit otillgängliga åtminstone för resande som fortskaffa sig på vanligt sätt, d. v. s. med oxar och hästar.. ) Hematopota pluvialis. Förf:s not. — Eref från Omer Pascha till hans gamle lärare. Vi läsa i Voss. Zeit. för den 27 sigtl. September följande: Major Graff, f. d. lärare åt Omer Pascha, dog för några dagar sedan i Gosrich, vid 74 års ålder. I slutet af sistl. år erhöll han följande bref från sin förre myndling: Rust

2 november 1855, sida 3

Thumbnail