(Insändt.) Till Redaktionen af Aftonbladet. Då insändaren med nöje iakttagit, att polismyndighetens mellankomst medfört den goda frukt, attfarbanan på Götgatan ändtligen blifvit afröjd och öppnad för trafiken, anhålles att genom Aftonbladet få till vederbörandes beifrande påpeka ett annat oskick, hvaraf Södermalms invånare för närvarande lida: Vi mena den eländiga gatuupplysningen. Med denna för allmän säkerhet och trefnad så maktpåliggande angelägenhet är det för närvarande å Södermalm (och sannolikt äfven i de öfriga stadsdelar der gaslysning ej blifvit införd) sämre bestäldt till och med än under den gamla goda tiden, då hvarje husegare håde sin lilla lykta vid sin port. De nu anbragta lyktorna vårdas nemligen så illa, att de lysa ännu sämre än de nämnde små-lyktorna, men de befinna sig derjemte på tre till fyra gånger så långt afstånd från hvarandra, så att under mulna aftnar hela trakter äro insvepta i fullkomligt mörker. -Om de nu uppsatta lyktorna tillbörligen vårdas, kan väl förhållandet blifva bättre än nu, men upplysningen blir dock i alla händelser sämre än den man hade förut med de högt placerade s. k. argandska lamporna. Invånarne på Södermalm få dock lika väl som invånarne i andra stadsdelar skatta för en förbättrad gatubelysning, och det måste derför anses såsom i högsta grad otillbörligt och orättvist, att de skola få en så ytterst usel valuta för sina penningar som fallet för närvarande är. Medan talet är om Södermalms allmänna angelägerfheter torde man äfven få fästa uppmärksamhet på det skick hvari befinna sig de trappor, som från nedre delarne af Söder föra upp till Katarinatrakten. Det skulle i högsta grad förundra ins, om olyckshän