Aftonbladet – 1 november 1855, sida 2

de påtagligen visade bristen på solid säkerhet. Law lät trycka pamfletter, som i vältaligt språk framställde aktieegarnes oerhörda framtida vinst och omöjligheten af att konungen någonsin skulle kunna företaga något till deras förfång. Genast efter dessa försäkringar utkom ett påbud af konungen, dateradt den 22 Maj, hvari han, under förevändning af att hafva måst nedsätta myntvärdet, förklarade det vara nödvändigt att till hälften nedsätta pappersmyntets värde samt indiska kompaniets aktier från niotusen till femtusen livres. Denna förordning kom likt ett åskslag öfver aktieegarne. De funno hälften af det föregifna värdet af deras papper inom ett ögonblick tillintetgjord; och hvad -säkerhet hade de med afseende på den andra hälften? De rika ansågo sig rumerade; de som hade blott sin måttliga bergning motsågo tiggarstafven. Parlamentet begagnade sig af tillfället för att stiga fram såsom en allmänhetens beskyddare, ech nekade att samtycka till påbudet. Härigenom tog det åt sig förtjensten af att hafva tvingat regenten attåtertaga detta steg, ehuru det är mera troligt att han gaf vika för det allmänna utbrottet af bestörtning och förbittring. Den 27 Maj återkallades den nya förordningen, och bankens sedlar återgingo till sitt förra värde. Men dödsslaget var redan gifvet och synvillan hade upphört. Sty-! relsen sjelf hade förlorat det allmänna förtroendet, på samma gång som den bank den danat, och hvilken dess egna godtyckliga handlingar bragt i misskredit. Hela Paris, säger regentens mor i ctt af sina bref, har sörjt öfver det olyckliga påbud Law öfvertalat min son att utgifva. Jag har fått anonyma bref, tillkännagifvande att jag för min egen person ej har något att frukta, men att min son skall komma att förföljas med eld och svärd.n : Regenten sökte nu från sig sjelf afvända det hat hans ruinerande finanssystem uppväckt. Han låtsade sig plötsligen hafva förlorat allt förtroende för Law, och den 29