Aftonbladet – 1 november 1855, sida 1

Dylika tätt efter hvarandra utkommande påbud, hvilkas ändamål var att nedsätta guldoch silfvervärdet och öka papperets illusoriska kredit, började väcka tvifvelsmål angående säkerheten af ett system som behöfde en dylik hjelp. Kapitalisterna uppvaknade så småningom ur sin yra. Kloka och skickliga finansmän rådslogo tillsammans och öfverenskommo att göra gemensam sak mot denna oupphörliga utvidgning af papperssystemet. Missisippikompaniets och bankens aktier började aftaga i värde. Försigtiga karlar började draga öronen åt sig och begynte preasera — ett ord nu först användt för att attrycka förvandlandet af chimeriska rikedomar till något verkligt. Prinsen af Conti, en af de namnkunniga-. ste och mest roflystne af Missisippi-prinsarne, var den förste att gifva ett slag ät bankens kredit. Det var en blandning af otacksamnet i detta hans uppförande, som kan tjena utt karakterisera tidens fala läghet. Han hade id efter annan erhållit stora summor af Law, såsom betalning för hans beskydd och hans nfiytande till bankens förmån. Hans girigact stegrades för hvarje gång, till dess Law slutligen såg sig nödsakad att neka en af hans törskämdaste fordringar. Till hämd skicsade prinsen genast en summa pappersmynt ill banken att veslas, så stor att det fordrales fyra lastyagnar för att transportera silfret hem till honom, och han hade den lågheten utt skämtande och triumferande från ett fönter 1 sitt hotell åskåda huru de rullade in i ans portgår Detta var signalen för andra länsningar af samma slag. De engelska och holländska söpmän, som uppköpt en stor mängd af bansens papper till lågt pris, vexlade dem nu och förde penningarne ur landet. Andra utändningar gjorde på samma sätt och drogo således ur riket dess ädla metaller, lemnande papper i deras ställe. Då regenten märkte dessa symptomer af örfall i systemet, sökte han återupprätta det allmänhetens förtroende, genom att höpa ut