RÄTTEGANGSoca POLISSAKER. Stadsfiskalen Kock har lyekats upptäcka ett be drägeri, hvilket troligen en längre tid opåtaldt fortgått. Skepparen Johan Jehansson, förande slupen Norden, hade hitbefraktats af hr P. E. Lindahl i Läppö och Wingäkers socken med 396 tunner råg, som skulle levereras till sämskmakaren Bure härstädes. Skepparea hade öfverenskommit med spanmälsmätaren Johansson att undanstjäla 2 tunnor räg, och samma parti hade, mot till spanmålsbäraren utbetalta 24 rdr rgs, blifvit nedforsladt i kajutan. Öfverenskommelse om ytterligare ett parti hade derefter gjorts. Spanmålsmätaren hade uppgifrit oriktigt belopp på den lossade spanmälen. Vid i dag hället pelisförbör förekommo met både skepparen och spanmålsmätaren så besvärande omständigheter, att de förklarades skyldiga träda i häkte. Spanmäålsbäraren Danielsson ålades inställelse vid nästa rättegångsdag. — Med för stöld af tomfat häktade tunnbindaremästaren Bengt Rosengren fortsattes i går polisförhör. Bokbhällaren Helin, anställd ä hr A. Klingbergs kontor, äfrensom en lärling hos tunnbindaren Norstedt hördes, hvilka bäda tvä intygade, att Rosengren ät hr Klingberg till salu utbjudit de 20 st. från grosshandlaren Falk stulna tomfaten och, efter det stölden redan var upptäckt, å kontoret uppburit ackorderade 80 rår rgs för desamma, ehuru han genast greps och häktades. Rosengren, hvilken genom sitt nekande och i brist af fullständig bevisning 2:ne sånger förnt undgätt ansvar för stöld, nekade äfren nu ehuru så mycken bevisning mot honom blifvit förebringad. För att få reda på den åkare hvilken kört faten från Riddarholmen till Skeppsbron anstår mälet. Rosengren begärde att få samtala med sin hustru, men hr polismästaren anbefallde i stället att fängelsedirektören skulle tillstgas att något samtal mellan mannen och hustrun icke skulle få ega rum på nägot vilkor, emedan just genom bustruns åtgärder, Rosengren förut lyckats gå fri från ansvar. Scdan detta mål var slut, anmälde sig en skeppare, af hvilken Rorengren några dagar före sitt käktande tillhandlat sig 2?;:dels famn gran eller s. k. tunnbindareved, mot 13 rår rgs pr famn, och hvilken blifvit hemförd till Resengren, mer för den samma ej liqvid kunnat erhållas. Rosengren erkände att han mottagit veden, men påstod att hans hustru bordt göra utväg att betala veden, ty han behöfde den till sitt yrkes drifvande under vintern. Det förordnades att skepparen skulle erhålla handräckning för att återhemta sin ved. —Målarelärlingen Olof Albert Olsson hade i förgårs då han, bärande en pyts med svart oljefärg, skulle från sitt arbete begifva sig hem, ä Gamla Kungsholmsbrogatan mött dalkullan Anna Larsdotter, — rs nr a rr