Aftonbladet – 24 oktober 1855, sida 2

och misslyckats, hafva slutligen gjort att sjelfva dess tillvaro blifvit tvifvelaktig, och att man, obetänkt nog; förklarat dem vara en blott optisk illusion, likt det Messinska sundets fata morgana, och hänfört dem till de oupphinneliga regiomer, som äro kända bland sjömän umader namn af Cap Flybort och Månlandets stränder. Litom oss likväl ej tillåta de verldsvisa skeptikernas tvifvelamål beröfva oss hela de: herrliga rike, som forntidens lyckliga gedtrogenhet lemnat oss i arf. Var försäkrad, du min läsare, af god tro — du, för hvilken det är min glädje att arbeta — var försäkrad att en sådan ö ännu verkligen finnes till och tid efter annan blifvit uppenbarad för menniskornas blickar samt till och med beträdd af några utvalda dödliges fötter. Historieskrifvare och filosofer må behålla sina tvifvelsmål, men oss har dess tillvaro blifvit till fullo bevisad genom poeternas inspirerade slägte, hvilka, begåfvade med förmågan af andeskåderi eller hvad vi på enmgelska kalla second sight, äro i stånd att skönja de af naturens hemligheter som blifvit dolda för vanliga menniskors ögon. För detta högst begåfvade slägte har den lilla ön af ålder varit ett slags underland. Här blommade en gång och blomstrar kanske ännu hesperidernas ryktbara trädgårdar med sin gyllne frukt. Här hade tjuserskan Armida sina förtrollade lustgårdar, hvarest hom höll den kristne riddaren Rinaldo i ljuflig, men ingalunda ärofull fångenskap, såsom vi läsa i Tassos odödliga dikt. Det var öfver denna ö trollpackan Cy. corax höll spiran, då den gode Prospero och hans dotter Miranda vaggades till dess stränder, Hvem känner ej denna historia, upptecknad af Shakespeares magiska penna? On var då — full af buller, ljud ech milda toner, som dig tjusa, men ej skada kunde.s Ön har, kortligen sagdt, under olika tider varit underkastad olika makters välde — jordens, luftens och hafvets andar, som alla hvar i sin ordning gjort den till sitt skugg