Aftonbladet – 24 oktober 1855, sida 2

va), kan man döma om det framsteg — vi tala Ru erdast om dat materiella framsteget — gom pressen gjort. Och dock är den utveckling tidmingapreszen tagit, vare sig i Frankrike eller anmorstädes på koatineznten, stt absolut intet i jeraförelse med den fsbelaktiga utvidgningen af de engelska och amerikanska tidningarne. Dessa tilningars format, antal och cirkulation hafva tsgit sådana proportioner att det snart nog skall blifva sjelfva riämnet som fattas dem. Berömda geologer hafva beräkaat mängden af stexkol som ännu finnas qvar i jordens sköte och förutsett den dag då detta förråd skall taga slut. Det syzes att denna dyrtid redam är kommen hvad papper beträffar, och att ej mer fins tillräckligt med lumpor och gammalt linne för att fylla litteraturens behof. Man spasar på alla håll efter nya materialier för att ersätta dem af hvilka man hittills gjort papper, och den engelska tidningem Times, hvilkem det höjda priset för denna vera emsamt kostar märmare 300,000 franes årligem, har utsatt ett pris af 25,000 francs för en dylik upptäckt. Att skrifva och läsa är ojemförligt mycket mera allmänt bland anglosaxiska racen, än hos någon annan, och i Amerika ännu mera än i England. Man har beräknat att i Förenta Staterna konsumeras af hvar person tre gånger så mycket papper som i England; och då smerikanska kolonister grunda ett nybygge på grässlätterna eller i skogarne, är en tidning det första de uppsätta sedan de fått kyrkan och värdshuset i ordning. I de engelska kolonierna har pressen till och med större utsträckning än 1 moderlandet; och i Australien finnes det journaler som hafva en upplaga af 10,000 exemplar, ett antal som ingen journal i London för närvarande upphunnit, naturligtvis Times oberäknad, Times är det stora undantaget; denna tidnipg är ett undantag i allt. Då man talar om engelska pressen är Times föremålet för allas tazkar och sväfvar på allas läppar. Här är icke fråga om denna tidning i annat afseende, än hvad som rör dess materiella utveckling. Den är den mest glupska och omättliga förbrukare af papper i hela verlden, och den som mest bidrager till denna varas dyrhet. Times sprides dagligen i ungefär 60,000 exemplar och vid vissa tillfällen i 70,000. Tre fabriker förse den hvarje dag med papper, som väger 82 skålpund riset. Till 609,000 exemplar åtgå 240 ris, som väga 19,16) skålpund, ära 9 tons. Om denna pappersmassa upplades på det sätt att bladen utbredda lades det ena på det andra, så skulle man finna det utgöra en höjd af 50 fot, och om hvad som ätgår för en vecka på samma sätt uppstaplades, så skulle höjden bli lika med höjden af S:t Paulskyrkan. För öfrigt har Times förstorat sig nästan på samma sätt som engelska väldet i Indien, det vill säga utan att vilja det och under egna bemödanden att förhindra tillväxten. Det är framför allt den ofantliga ökningen af annonser, som tvungit tidningem att småningom öka sitt format. Men det är väl kändt, att utom en viss gräns blifva aznonserna en orsak till förlust i stället för en källa till vinst, emedan de erfordra ett bihang, som förläggarens kassa får vidkännas. Under parlamentets sednaste sammanvaro och vid diskussionen om stämpeltaxan har Times sjelf redogjort för denna del af sin ekonomi, och erbjudit sig alt afstå sitt bihang åt den som ville betala kostnaderna derför. För närvarande meddelar Times hvarje dag 40 spalter annonser. Den moderna civilisationen är i alla dess former representerad i denna ofantliga blandning. Det är ganska eget att vid betraktandet af detta täflingsfölt för alla menskliga intressen som äflas om att komma i dagen, i hvad man kallar tidernas natt uppsöka dess första uppkomst och följa dess utveckling. De detaljer, som vi här meddela öfver denna del af publiciteten, hvilka innefattas under namnet annonser, äro hemtade ur ett ganska utmärkt och intressant arbete i Quarterly ReVLEWa Man säger att Mercure frangais stiftades i Frankrike 1605, VEtoile, Gazette de France år 163i. I England datera sig de första tidningar, de första verkliga politiska blad som utkommo på bestämda tider, från slutet af Jacob I:s regering. Det första blad af detta slag var Weekely Newes, utgifvet i London 1622. Då fann man der blott några små utländska notiser och ingen enda annons. Det var den följande regeringens ytterliga agitationer, som gåfvo åt pressen dess verkliga lif och började göra den till en politisk makt. Det är icke från denna synpunkt vi nu ämna betrakta den; vi vilja blott uppspåra uppkomsten och utvecklingen af annonsväsendet, Men denzra gren af publiciteten kunde naturligtvis föga utveckla sig under en tid då alla voro sysselsatta med vapnen, och det är ej förr än efter konung Carls afrättning och då republiken började andas, som man såg annonser visa sig i tidningarae. Detförsta man träffar såsom ämne för ex annons var en bok, och sjelfva annonsen lydde sålunda: pIrenodia Gratulatoria, hjeltedigt till lordgeneralens ära vid hans återkomst och berättande hans segrar på 2) Journal des Debats är för närvarande alldeles lika stor med Aftonbladets större format, fastän des3 spalter äro bredare och endast 5 på sidan. Timqas bar äfren samma format, men sexspaltig liksom Aftonbladet. Skilnaden är blott att när ett nummer af Journal des Debsats och Aftonbladet endast innehålla 4 sidor, så innehåller ett nummer af Times oftast 16, men aldrig mindre än 12. ss XÅXTÖSENOAEEE——VQVävävväj