förvirring. Efter en stunds tystnad fortfor Duval: Jag vet mycket väl meningen med denna rådplägning och anser det som min skyldighet att varna er för fullföljandet af de planer ni uppgjort. Om ni rör ett enda häårstrå på en hvit man i detta land, skall jag låta hänga upp er och edra chefer i träden omkring edra rådshus! Ni kan ej dåra er med tron på att ni skulle kunna få makten öfver de hvita. Ni ären i er store faders i Washington händer, som kan krossa er som ett äggskal! Ni kunnen döda mig, men jag är blott en; besinna att de hvita männen äro talrika som löfven på träden. Kommen ihåg de af edra krigares öden, hvilkas ben ligga hvitnade på slagfälten. Kommen ihåg edra hustrur och barn, som förgingos i kärren. Viljen j nödvändigt uppväcka ännu mera fientligheter? Ännu ett krig med de hvita, så skall det ej återstå en enda seminol att berätta om sin stams öden. Seende hvilken verkan hans ord gjort, slöt han med att utsätta en dag då indianerna skulle möta honom vid S:t Marks för att redogöra för sitt uppförande. Sedan red han åter bort, utan att gifva dem tid att hemta sig från sin förvåning. Samma dag red han fyratio mil åt motsatta sidan till Apalachicolaströmmen, för att rådgöra med stammen af samma namn, hvilken var i sirid med seminolerna. De ställde genast två hundra femtio krigare till hans tjenst, hvilka han stämde emot sig till S:t Marks på den bestämda dagen. Han utsände äfven ilbud och uppbådade; hundra man af landtvärnet, att tillika med ett antal af den stående armen infinna sig på samma plats. Alla hans anordningar lyckades. följer.