Aftonbladet – 16 oktober 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 16 Okt. Såsom någontigrg anmärkningsvärdt har man iakttagit, att under det frågan om en genomgripar de reglering af embetsverken och tjenstemänne as lönevilkor ganska grundligt behandlas iett blad, som men hittills icke ansett vara främmarde för regeringen, eller Svenska Tidninger, den ena partiella regleringen efterträder den andra, liksom vore styrelsen sjelf fullkomligt likgiltig för en mera allmän och principiel reglering. På detta sätt har det också tillgått så långt man minnes tillbaka. Det ena året regleras kongl. kansliet, det andra hofrätterna, det tredje krigskollegium, det fjerde statskontoret, det femte förvaltningen af sjöärendena, det sjette kammarrätten och kammarkollegium etc., och efter några år behöfves åter en ny reglering. Den enda vinsten, som i detta hänseende hitintills varit framstående af alla dessa regleringar, har varit ökade löner för embetsmännen och, om vi ej alltför orätt ebserverat, ökadt missnöje inom de respektive embetsverken. Hvad det förra angår. missumna vi visst icke våra embetsmän den högre aflöming, som blifvit bestämd. Den är visst icke öfverflödig. Vi beklaga endast, att äfven i detta härseende någon princip icke blifvit följd, utan att allt skett plockvis och med förbiseende af hvad som är hufvudsak i en reglering eler förenklade metoder för arbetet och ex annan fördelning ef göromålen. Vår tanka är åtminstone att innan något sådant på allvar påtänkes och utarbetas efter något visst system, de partiella regleringarne icke blifva nöjaktiga och komma att tillfredsställa hvarken det allmänsa eller embetsmännen. Och bur litet regeringen i detta fall bryr sig om hvarken att organisera eller att ens låta embetsoch tjonstemän i behörig tid tillgodonjuta de fördelar, hvartill Rikets Ständer ansett dem berät igade och derför anvisat medel, kan såsom exempsl bland ammat anföras: dels att någon antaglig reglering af hofrätterna oeh deras arbeten, lvarmed man varit sysselsatt i åtminstone fio år ännu icke egt rum, utam qvarstår fortfarande den orimligheten att man i alla tre våra hofrätter har särskilda arbetsordmingar och en olika fördelning af göromåler, dels ock att ehuru Rikets Ständer, uti skrifvelse den 20 Sept. 1854 till förbättrande af hofrätternas tjenstemäns lönevilkor, ställt till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af 16,337 rdr 40 sk. årligen, tillika med ett särskildt anslag af 12,000 rår eller tillsammans öfver 28,000 rdr, att utgå från 1855 års början, någom fördelning af detta betydliga anslag ännu, efter mera än ett år icke egt rum, så att hofrättens tjenstemän i denna stund befinna sig i saknad af den åt dem ef Rikets Ständer anslagna förbättring i deras vilkor, och sådant endast af den anledning att hans excellens herr justitie statsministern ioke behagat hos Kosgl. M:t föredraga detta ärende till slutligt afgörande. Troligt är visserligen att sådant sker innan nästa ständer sammanträda, ja kamske innan detta års slut, då anslagen möjligen komma att utdelas såsom ett slags nådegåfvor ät tjenstemännen. Under den långa väntetiden hafva de emellertid fått draga sig fram täkert med ganska många bekymmer, med högt stegrade lefnadskostnader, oaktadt de statsmedel som rätteligen tillhöra dem stått till största delen odisponerade på statskontorets räkning. En hvar finner också, hur mycket större och nyttigare hjelpen är då den kommer i behofvets stund och giledes partielt eller qvartaliter, såsom förhållandet är med löner, än om dena uppskjutes att utgå på en gång, sedan behofvet mäst fyllas genom skuldsättning. Och med en sådan erfarenhet af regeringens egen lojhet, kan man i samnivg icke undra på, om Bikets Ständer å sin sida skulle tveka att bifalla regeringens propositioner om löneförbättringar och finna sig föga hugade att dertill gifva anslag. I en tidpunkt, då man så högt klagar öfver embetsmännens klena aflöring och svårigheten för dem att berga sig, hafva vi kommit att nedskrifva ofvanstående reflexioner. Vi öfvergå i fortsättning deraf till det beslut som nyligen blifvit expedieradt om em ny partiel reglering af kommerskollegium, hvilken upptager följande stat: 1 president, lön. . . e e Får 4000: — arfvode i manufakturdiskonten . . 1000: — 2:ne äldsta kommersråder, hvardera lön . 2000: — arfvede i manufakturdiskenten . . a 666: 32. 1 yngsta kommersråd, lör och arfvede . 2400: — I öekreterare . . . . soc 1600: — I registrator . . s 6 s 1000: — 2:ne netarier, hvardera a 1000: — 4:ra konslister, hvardera . . 600: — I advokatGskal . s s 1200: — samt hans kanslist . . . 400: — Statistiska komteret, I kamrerare . . s ee ee ee a a 1600: I kammarförvandt . . . cc e 1000: 2:ne kammarskrifrare, hvar sa 600: Manufakturdiski 11 1 kamrerare . sr tr . 1800: — 1 kontrollör ee es a . 1800: — 1 registrator . . a 1200: