Aftonbladet – 15 oktober 1855, sida 2

— Ångbåtskommunikationen emellan Wermland och Göteborg har i dessa dagar blifvi! riktad med ett nytt fartyg, bestämdt att görs roguliera turer emellan Christinehami och Göteborg. Fartyget, som fått namn af Filipstad, eges af stt bolag och är förfärdigad: lvid Lindholmens mekaniska verkstad. De: är hufvudsakligen ämnadt till lastdragare, mer är äfven inredt för passagerare. — Det bekanta Berlingska botryekeriet ; Norrköping har, sedan det blifvit inköpt af grosshandlaren Johns, förflyttats hit till Stockholm; och lärer em härvarande bokhandlare hafva öfvertagit detsamma såsom boktryckare. (D. B.) — Hr direktör Anton Sehuötzinger, fördelaktigt känd för sin stora talent såsom orchesieranförare, har tillkännagifvit sig under instundande höstmånader uti Nedre börssalen ämna gifva några 8. k. ConeertRemioner å la Paris. Den första af dessa konserter, uttörd under hr Sehnötsingers anförande af full orehoester, gafs sistl. lördag oeh bevistades af omkring, 800 personer. Arrangementet var öfverhufvud lyekadt, ehuru erehesierns plats ej syntes vara rätt väl vald, hvarföre den på flere närvarande musikkännares tillstyrkan vid nästa konsert lärer komma att förflyttas till en annan del af salongen. De öfriga anordningarne tyektes vinna dr besökandes bifall. Meningen med denna form a konsert är att ej de närvarande äro bundna vid dc en gång intagna platserna, utan kunna fritt gå omkring i lokalen, intaga förfriskningar, 0; s. v. Priset, 32 sk. bko, är någet högt, och vi tro att hr Sebnötsinger gjorde klokt i att till nästa gång nägo nedsätta detsamma. — Rörande oroligheterna i Vesterås berättar Westmanlands läns tidning följande: Sistlidne lördag den 6 dennes om aftonen påfann: på väggen invid krogdörren å Kraakiska huset, när: stora torget här i staden, eti skriftligt anslag upp klistradt, ignshällande att hederlig vedergällnirg ut lofvades åt den, sem gjorde om ända med ett nyli gen utanför en af stadens tullar uppfördt bränneri Söndagsförmiddagen den 7 funnos flere ä knutar eeb väggar, på särskilta ställen i staden, uppklistrade skriftega aöslag, innefattande uppmaningar till arbetsklassen att tillställa demonstrationer emot de höga varupriserna oeh bränvinsbränningen samt att samla: kloekan 9 em afionen samma dag. Uti ett och annat af dessa amslig tillkännagafs äAndamilet vara, att anställa sådana upproriska oroligheter som ny ligen egt rum uti flere andra af rikets säder. Dessa. om lördagen befintlige anslag hade blifvit uppsatts natten till söndagen eller bittida på mergonen.. Di härtill kom ett någen tid förut gängse rykte om yt:rade hotelser ait uppbränna förenämnde bränneri, och all upplysning saknades em hvilken eller hvilka per soner förarstaltat om berörde plakater, samt under gudstjensten på söndagsförmiddagen ieke någen all mån sammankemst kunde föranstaltas till öfverlägg ning em gemensamma säkerhetsåtgärder emot de bsfarade oroligheterna, blef förhållandet i borgmästarens fränvare azmaåldt hoslandshöfdingeembetet, sam. i anseende till polisens fåtalighet, middagstiden aflä: reqvisitioner å manskap ifrån 3:ne närmast staden indelte kompanier till motande af de på afionen befarade eroligheterna. I skymningen började folkskoekningar å stadens: stera terg, till en del bestå ende af pojkar oeh ynglingar. Ibland folkhopen fördes högt språk af några äldre personer om den dyra tiden eeb bränvinsbränningen, oeh eburu polisen jemie flere vältänkande ech fredliga medborgare sökte stills tumultet, fortfer det dock. någen tid, derunder hurrarop ech åiskillige mindre fredliga utlätelser förekomme. Den värsta ibland skrikhalsarne blef i följd häraf arresterad uti Cerps de Gardet, beläget nära torget. Då rusade en felkhop till häktet, med högljudt yttrad afsigt, att befria den häktade, men snighet saknades vid första anleoppet eeh försöket misslyekades. Siadens på eftermiddagen ifrån Stoekholm hemkomne borgmästare uppträdde nu bland de oroliga fokboparne, med uppmaningar att åtskiljas samt varningar emot våldsamma förstag, hvilket äfven hade god verkan, så att hoparne småningom ätskiljdes, och före midnatten hade lugnet återvåndt till staden. Upder tumultet blef ena fredlig medborgare, som sökte afråda och afstyra våldet vid häktet, sårad i ansigtet af någon ibland orostiftarne; och ett antal af, som vi hört, 9 upptända gatulyektor blefvo af oro stiftarne sönderslagne. Härtill inskränkte sig dock skadan å person och egendom. Bränneriet, dit en del af militärvakten var förlagd, blef iske ofredadt oo— Vi böra icke undanhålla för våra läsare att Svenska Tidninger, som under flare månader varit ställd på meutraliteisfot, i dag på morgonex ändtligen öppnrmat sina skottgluggar oeh börjat, för att tala msd Gortscha koff, en shelvetes-elds mot den liberala pres sens positiorer. Saken rörer familjefördraget och de Bergman-Schinkelska Minnera, mot hvilka 3enare, hvarur Svenska Tidmingen förut fylit så oräkneliga spalter, nu kastas en skur af iom ber ur Svenska Tidningens allra gröfsta mörsare. . Dess författare förklaras nu. vara 2er kortsyat och vidrig loftalares, och boken ajel: kallas det misslyckade äreminnet öfver kosung Carl Johan samt aden mest osvenska bok som sett dagaljuset sedan 1809. Detta soxare uttrycket var verkligen oväntadt frår det hållet, ty då man afräknar några refioxiouer och moralsentenser af utgifvaren, hvilka väl kumra vara eafaldiga och platta, mex äro, så vidt vi kunnat finna, fullkomligt oskadliga, så står ju ingenting annat qvar. än utdrag ur offeatliga hamdlingar och långa. berättelser påtagligen nedskrifaa usdsr korxuag Carl Johanz eget diktamen, eller utdragna ur hans papper, efter hvad som utgifvaren ajelf tillkännagifvit, och det är således dessa som Svensk: Tidningens omdöme. träffar. Det var både hårdt och oväxtadt. Grymmeare har iagen hittills kastat Carl Johans minne och tvagheters öfver bord än Svenska Tidaisgen. Men den hufvudsakliga elden riktas dock mot: Aftombladet och dess usla bemödaxden: att få utredd dem frågan om familjefördraget innu är i gällande kraft eller icke. Sv. T. har ieke tålamod att afvakta hvad den officiella tidningens insändare kan hafva att i detta sfseende omförmäla, utan skyndar atttillkännagifva, det bemälde fördrag, hvilket samma injändare endast tillerkänner en betydelse för igonblicketb, varit åtminstone. i åtta år i full craft. men att det gick till ända den 24 Mars