Aftonbladet – 12 oktober 1855, sida 2

1 MPSte VÖTNVIIVA BMDIEe MYLUR BV 28 åt personer som förvärfvat sig sina anspråk derpå i krig mot Frankrike. Times, å sia sida tager saken ännu häftigare och yttrar bland annat: London Gazette för i förgår innehåller ett bögst sällsamt och oiillfredsställande svar på den fråga som nu är i hvars mans mun och väcker hvarje engelsmans lifligaste intresse, den frågan nemligen: Hvem I skall anföra vår arm? Gazette meddelar såsom svar på frägan, liksom om tidningen ville bekräfta och rättfärdiga de svåraste beskyllningar som kunna göras den engelska militärförvaltningen, att de tra äldsta mest utslitna och bristfälliga qvarlefsor af vär gamla armå på halfön, viscount Combermore, grefren af Sirafford och viscount Hardinge blifvit upphöjda till fältmarskalks rang. De båda förstnämnde hafva redan dragit sig tillbaka i det lugn som passar för sista stadierna af mensklig ålderdom, under det den tredje är en general som, om han än icke varit särdeles framstående i fält eller varit ovanligt lycklig i sin militärförvaltning, dock åtminstone hade förtjenat att blifva befordrad i bättre söllskap. Att i ett ögon blick, då engelska armen har bebof af en verklig fältsarskalk, om möjligt: förläna dessa gubbar rang och embeta säsom fältmarskalkar är ingenting annat Sn att i England göra en sädan utvämning lika löjI:g som den i de öfriga europeiska armåerna är ärofull. General Simpsons befordran till armåns nist högsta grad, uttryckligen med anledning af hans utmärkta tjenster i fålt, just i det ögonblick, då med stöd af hans egna depescher ganska svåra anklagel ser göras honom, är ett ganska egendomligt förhbållande; och sättet hrarpå den skedde visar i hvilken förlägenhet regeringen befann sig. Såsom tecken till förtroende var Simpsons befordran en ganska dålig qviekhet, och vi kunna temligen likgiltigt betrakta Gazettes tillkännagifvande blott i den händelse att uaderrättelsen om hans afskedstagande eller återka! lande från befslet följer på detsamma. Äfven Moraing Advertisers är ytterst förbittrad öfver general Simpsons befordran. Vid några grefskaps-fester ha i dessa dagar blifvit hållna åtskilliga tal, hvilka ådragit sig större uppmärksamhet. Sålunda hafva lord Palmerston, sir J. Paxton och sir E. BulwerLytton haft tillfälle att uttala de rådande åsigterna inom de tre partiersom derepresentera, nemligen regeringens, radikalernas och tories. Detför alla tre gemensamma draget är deras krigiska stämning. Sir J. Paxton talar om reformer och sir E. Bulwer-Lytton följer honom på denna bana, men båda yrka, likasom lord Palmerston, att kriget måtte fortsättas intilldess ett afgörande och varaktigt resultat blifvit vunnet; sir J. Paxton fordrar bland annat uttryckligen att man skall tvinga Ryssland att betala alla omkostnaderna. Den entusiasm hvarmed dessa trenne tal blifvit mottagna vittnar tillräckligt om den allmänna sinnesstämningen i England i afseende på I kriget. Times Pariserkorrespondent berättar, enligt en skrifvelse från Rom, att en plan skall vara å bane att sätta det katolska presterskapet i Idand uti större beroende af den romerska stolen än hittills, hvilket ändsmål man hoppas vinna genom att uti biskopsembetena insätta unga, fullkomligt undergifna personer samt genom utöfvande af ett lämpligt infiytande på prestseminarierna. Angfartyget Perseverance, afgick dea 3 Å dennes från Sherness till Libau med 461 ryska fångar. FP ff RF TYSKLAND. Preussen. Från Berlin skrifves d. 8 Okt.: Åtskilliga tidningar meddelå den underrättelsen att man har för afsigt att vid en konferens emellan vederbörande stater reglera frågan om sundska tullen. Ostsee Zeit. meddelar i denna fråga följande närmare upplysningar: Danmarks från flere håll omtalade bemödanden att under konfiikten med Förenta Staterna finna ett stöd hos vestmakterna och synnerligen Frankrike hafva verkligen egt rum och till en del lyckats. Franska regeringen anser nemligen att frågan om sundska tullen är en allmän europeisk, som ej bör afgöras emellan Danmark och ea enskild stat, utan blott kan lösas genom en kongress, och som det tyckes skall Frankrike göra denna åsigt gällande hos de öfriga i frågan intresserade makterna. Huruvida Förenta Staterna äfven foga sig efter denna åsigt och således deltsga i en sådan kongress, måse naturligtvis tillsvidare ställas i vida fältet, och möjligt är det visserligen att franska regeringens plan öfverkorsas af Förenta Staterna. Men om vi hålla oss till sannolikheten, så tro vi att vi redan nu måste göra oss beredda på en sådan kongress. Då redan om få månader det af Förenta Staterna uppsagda fördraget med Danmark utlöper, så är det till och med sannolikt att kongressen redan helt snart sammanträder, om också blott för att åstadkomma ett arrangement för tillfället och att uppskjuta den definitiva lösningen af frågan till en allmän fredskongress, då också Ryssland skulle kunna deltaga i förhandlingarne och besluten. Vidare meddelas oss (Ostsee Zeit.) såsom bestämdt, att Danmark, ehuru saken anses för en allmän fråga, rörande alla makter som drifva handel och sjöfart, gBöker skilja de öfriga stateraa från Östersjöstaterna. För detta ändamål skall det i värsta fall förklara sig beredt att uppgifva sundska tullen, men blott emot en lösesumma gom, om icke uteslutande, åtminstone hufvudsakligen skulle utgöras af Östersjöstaterna.s Rn TE SERINNIIENKEESE ITALIEN. Vi nämnde i går i korthet, att neapolitanska regeringen, till följd af vestmakternas, utaf Österrike understödda påtryckningar, låtit förmå sig till några ytterligare eftergifter. Bland deisa säges äfven vara polisdirektörsembetets besättande med en person som är sinnad ätt verkligen fullfölja ett från företrädarens afvikande system. Den nye direktö ren är e f. d. domare, hr Santo Roberti, hvilken ej har några politiska anteoidentia. Han skall ha förbundit gig att afskaffa pryglingen och upplösa de väpnade band af lazaroner, som hans företrädare organiserat och hvilka ständigt Hotade med plundring. Svarta Kafvet. Rörande kejsarens af Byssland resa skrifves till Ostd. Post. från Odessa d. 27 Sept. : Kejsarens oväntade ankomst d. 25 Sept. kl. 34, 6 på morgonen i sällskap med storfurstarne Mikael och Nikolaus har försatt alla i Ful mm 02 ade nas KAR AA KA