Aftonbladet – 12 oktober 1855, sida 2

— Så motbjudande det ock är att röra vid allt som sammanhänger med den gamla karantänsförfattningen, olycksalig i åminnelse, kunna vi dock ej underlåta att reproducera ur Öresundsposten följande: Vi hafva redan flera ginger påpekat vissa embetsverks underlåtenhet att med tillräcklig skyndsamhet meddela vederbörande lokala myndigheter vigtigare förordningar, såsom t. ex om den yitre karantänens upphörande, om fri införsel af lifsförnödenheter o s 7., förordningar, hvilkas snabba kungörande dock borde anses vara af yttersta vigt. Den första författningen stod redan omtalad i Hamb. Corr. den 23 Sept., men till härvarande karantänsbefälhafvare ankom den ej förr än den tjugonionde och ännu den 27 utfärdade konsul Gram i Köpenhamn sundhetspass för resande till Sverge, oaktadt kungörelsen redan stått att läsa i den hithunna Posttidningen. Författningen tr utfärdad den 21 Sept. I hela åtta dagar der fter måste respektive karantänsbefälhafvarne drifva tillbaka resande, till hvilka redan i utlandet underrättelse om kaurantåhens upphifvande spridt sig och hvilka, i förlitande derpå, gifvit sig åstad till Sverge atan sundhetspass. Man såg band andra fattiga ar betare på detta sätt drifvas tillbaka från fosterlandet, dit de, på god tro och ej anande hur man här sörjer för dem och andra i dylika fall, begifvit sig. Naturligtvis faller detta ej på karantänsbefälhafvarne, som ej kunna tillämpa en ny författoing förrän den blifvit i sin ordning meddelad. På ett fisklägeinärheten blef en konsul och engelska konsulns ombud samt c:a 100 fiskare, hvilka bulpit ett strandat fartyg, utan kru; förständigade att undergå 2 dygns karantän, hvarifrån de endast räddades derigenom att ett extrabud anskaffade den Posttidning hvari kungörelsen stod att läsa, och på grund hvaraf t. f. ka räntänsbefalhafvaren var nog medgörlig att befria fångarne, hvilket han alldeles ej var skyldig, enär han ej erhållit order derom. Det hade just varit intressant att se h7em som skolat uaderhälla och ersatt dessa 100 fiskare under karantänstiden, ifall de ej hindelsevis blifvit befriade.