Aftonbladet – 10 oktober 1855, sida 2

dig medgång, i stället att genom sina gemensamma olycksöden sluta sig tillsammans som bröder. Veckor och måsader förgingo utan att medföra den väntade hjelpen från Virginien, ehuru denna koloni låg på ett afstånd af blott några få dagars segling. Man började nu frukta att storbåten antingen slukats af vågorna eller strandat på någon okänd kust; ettdera hade också ganska säkert inträffat, tv man hörde aldrig mera af Roven och hans kamrater. Hvarje parti företog sig nu att af de cedrar hvarmed ön var ymnigt beväxt, bygga ett fartyg för sin räkning. Sjögamens vrak försåg dem med tacklage och åtskilliga andra artiklar, men de hade intet jem till riglar, gångjern och dylikt, och i brist på beck eller tjära beströkos de nya skeppsfogningarne med fogellim och skölpaddsfett; hvilket snart torkade och blef hårdt som sten. Den tionde Maj 1610 hissade de segel efter att hafva i nio månader vistats på ön. De ankommo utan vidare äfventyr. till Virinien, men funno :kolonien i stor brist ifsmedel. Den berättelse de afgåfvo om det öfverflöd, -som -herrskade på Bermudasöarne, och isynnerhet om de hjordar af svin, som ströfvade omkring der, bestämde. lord Delaware, guvernör öfver Virginien, att skicka dit efter lifsmedel, Sir Georgs Somers erbjöd sig med vanlig beredvillighet öch ädelmod, att företaga denna, ännu såsom vådlig ansedda resa. Följaktligen hissade han den nittonde Juni segel på sitt eget cederskepp om trettio tons, Röljd af ett annat mindre fartyg, fördt af kapten Argall. Den tappre Somers var dömd attåter blifva kringkastad af stormar. Hans kamrats skepp blef snart drifvet tillbaka i hamn, men han höll ännu sjön och bibehöll som vanligt sin post på däck i alla väder. Resan var lång