Aftonbladet – 8 oktober 1855, sida 2

MORA MID IUTISRL TIUSUIVUICHL ClIl61 Hogia UTP offentliga lifvets strider och intriger. UtiEn bojan håller sig handlingen strängt inom privatförhållandenas område. Man må, emellertid. ej föreställa sig att författaren, då han lemnat de politikens irrgån gar med hvilka han. är i så hög grad förtro; gen. och dit han förstår att med så mycken talent. införa åskådaren, råkat i förlägenhet för ämne till en invecklad intrigbyggnad: Det förevarande styckets uppgift är, att visa huru svårt en ung man har att frigöra sig från de band som: han pålagt sig genom obetänk samt ingångna kärleksförbindelser. Hr Emme: rie dAlbert (hr Sundberg), en ung kompor sitör, har haft för sin artistiska framgång att tacka en förnäm dam, grefvinnan de S: Gåran (fru Almlöf), till hvilken ham med anledning deraf kommit i ett. ömt förhållande, Denna otillåtna förbindelse kunde dock icke alltid fortfara. Emmerio återser efter någon tid sin barndoms leksyster, sin ungdoms första kärlek, mademoiselle Aline Clerambeau (fru Swartz); ett giftermålsförslag mellan ho; nom och Aline kommer å bane och en bryt: ning med fru de S:t Geran blir nödvändig: Det visar sig emellertid nu, att tacksamhet, grannlagenhet, medlidande och kärlek fängsli honom med tusen band, hvilkas slitande möta tusen hinder och synas vilja gäcka de fastar ste beslut. De förvecklingar och uppträder som häraf föranledas äro anordnade med den fyndighet och outtömliga rikedom i uppfinning som utmärka. Scribe, och det fordras verkliger åskådarens hela uppmärksamhet för att följt de vexlande situationersa. Författaren behand) lar förvecklingarne med ex så otrolig lätthet att det synes som skulle han kunna fortsätt: att i oändlighet utspispa sitt ämne utam av råka i förlägemhet förnya och, alltid pikanip vändningar. .. Med samma . lätthet afklippe han tråden då den erhållit sin vederbörlig: längd, d. v. s. vid famte aktens slut. Detä under sådant förhållande naturligt, att en oel. anpan episod kan halka med, utan att var: oumdgängligen nödig för hamdlingens genomförande eller för en: klar och allsidig framstöllning af karaktererna. Detta angår likväl blott arbstets kärna, de: eller -.de tankar: som deri förefinnas; ty s stor är Scribss konstfärdighet, att den yttr formen, der yttre omklädnmaden alltid bli: oklanderlig att man svårligen kan påpeka något. .som i formelt hänseende: står. uton handlingen. Att han i detta stycke, såsonp alltid, har en Deus ex machina, i skepnad a en godbjertad tok, hvilksn skuffas fram och tillbaka och -handålar, utan att. sjelf veta a noga hvarföre, är ett af dessa egendomlig: drag uti Scribes författareskapy hvars estetisk; tillbörlighet vi ej nu ha för afsigt att undersöka. Stycket utföres å kongl. teatern i vissa de lar särdeles väl; i andra lemnar spelet anled ning till några anmärkningar. Hr Almlöf har under de sednare åren haft sina vackraste framgångar uti Scribes komedier. Han lägger här en ny till antalet af de föregående Han spelar uti förevarande stycke den grefve de S:t Geran, hvars hustru varit Emmerics beskyddarinna. De S:t Geran är en sjöoffcer och verldsman, hvilkea passerat manna ålderns gräns och ser med lugn tillbaka på sina tidigare lefnadsårs äfventyr och villor. men ännu eger kraft och lefmadslust nog för att taga-en liflig del i hvad som tilldrager sig omkring honom, och han ingriper i händelserna med ett af stränga (och fransyska) hedersgrundsatser ledt mod. Hr Almlöf har förträffligt fattat denna blandning af lugn och liflighet. Han är en ståtlig S:t Geöran från början till slut. Fru Ahunlöf har den måhända mindre bshagliga uppgiften att framställa de S:t Gerans dtrögna bustru, för hvilken det to;de vars svårt nog att väcka något lifligare intresse, oaktadt till hemmes urskuldande anrtydes ati mannen i början af deras äktenskap : på ett oförsvarligt sätt: försummat homme. Vi våga emellertid tro att något mer och hågot bättre skulle kunna göras af. denna rolän hvad som vid första representationerna lyckats, fru Almlöf. Sådant kunde ske t..ex.genom ett något natärligareuttal — gemom bortläggandet, så vidt möjligt, af em alltför känslosam pathos; — genom bortläggandet af det konrstlade i rörelser, som icke utmärker hvarken en förnäm eller en förälskad qvinna, utan en tillgjord; .— genom iakttagamde i allmänhet af något mor värdighet (ej den värdighet som yttrar sig i om med. skärpt röst uttalad befallning till betjemingen, ett slags värdighet hyaraf fru A. kanske har något för mycket, utan om I ; som måste tänkas hos er qvinna i fru de S:t Görans. ställning, och hvilken: ej ens får förneka sig då hon af sina känslor föres ända derhän att tigga om sin älskares kärlek). Modifierar, fru Å. sitt spel något litet i dessa häxseenden, kan hon möjligen blifva em ganska god fru de S:t Geran. Rolen skulle eljest säkerligen på ett tillfredsställande sätt fyllas af fru Hedin. Hr Sundberg, som spelar Emmerio dAlbart, gör sig äfven mer än vanligt saker till den smäktande känslosamhet i deklamationen som, använd med den yttersta sparsamhet, skulle kunna göra god effekt, men som, fortsatt under en hel afton, blirnog tröttande. Hr Sundberg har i hela sitt väsende så mycken naturlig värma, att han alldeles ioke för uttryokandet af en lifligare känsla behöfver taga sin tillflykt till. de hjelpmedel som borde sparas endast för något enstaka ögonblick af högsta öfverspänning. Afsedt från denna lilla anmärkning, var hr Sundbergs uppfattning god och hans spel tillfredsatällande, Aline; Emmerics tillämmade brud, är ett okonstladt, älskande barn från provinsen, okunnig om pariserlifvets skuggsidor och bedömande sin älskare blott efter sig sjelf, efjer sitt eget rena och ädla hjerta. Man har gifvit denna rol åt. fru Swartz, helt visst till lycka både. för rolen och: för skådespelerskan, tom här funnit det fält hvilket för hennes vackra nlag är det naturliga, det nemligen, der det frågakommer att uttrycka enkel naivitet i för ning med varm känsla. 1 framsägandet af FR ELSA I VIRKET DA MO 0 7 a PRISER 09 SL0Q MN a 8 I hr me ch mv or hr ÖR OM PO Ce Jc JDR Vt rr FA RR fl