Aftonbladet – 8 oktober 1855, sida 2

Hl Hichals afskedskonsert i-Ladbgårdslandets kyrka var så talrikt besökt som utrymmet möjligen tillät, och kanhända ej så litet-dsrutöfver. MI M. förtjenade ersellortid donna uppmärksamhet för gin sjelfuppoffring att; med nägontids försakande af en fördelaktig ställning, söka i utlandet in hemta hvad som ännu kan felas hanne iscenisk rufin. Det var on tid, då våra sångare voro oåtkomliga för hvarje äverkan från nutiden och främmande inflytelser, då de stodo orubbliga i den häfdvunna slentrianea som stallar i den svenska jorden, då allt gick så sädigt som nuanmårschen i Robert; nemligen före metamorfosen.; :: Numera är det annorlunda: slentrianen tolereras ännu blott stundom, och tallärne -ha fått fötter; och detta helsosamma muvement är egentligen de qvinliga artisternas verk och praktiseras ännu företrädesvis af dem, ehuru åtminstone exwoch ansan af de manliga sujetterna med framgång följt detta lofvärda. efterdöme. Äfven mll Michal har alltid idetta hänseende utmärkt sig, och då hon nu går: att lägga sista handen vid det lyckade verket, åtföljes how säkert af-allå deras välönskningar: som: hon genom sin vackra talent beredt så många angenäma stunder. Mll Michal: uppträdde denna :afton ib sia tacksammaste sfer, nemligen såsom kKonsertsångerska, samt uti olika genrer. Hennes repertoir var ganska smakfull. öch innehöll i andlig stil arier ur Händels. Messias och ur Elias samt, i den dramätiska, bönem ur Friskytten -särnt sista ariek:ur Don Juam, salla utförda -med ädelt och -reat uttryck Jam mysken vokaleffekt. — Af hr TAubert hör