plen till laga belfran: att det ej kumde förnekas ogar ne till ängbrännerier mer än någen annan att på sta TÅ dens torg uppköpa potäter e!ler derom uppgöra kon trakt; upplåste upprorslagen för att lita dem vat Å hvilket ansvar som träffade dem ifall de öfverskrede laglighetens gräns, samt da olyckliga följderna både för dem sjelfva, deras hustrur och, barn. jan ene egaren af ångbränneriet anförde, att vid brånneris kommer endast att brännas det minsia tillåtna qvan tam; att mycket mera potäter förbyukatsär med småbrännverier; att han uppköpt endast ett pa: mindra partier, och att för en dei vore kontrakter redan för ön längre tid sedan uppgjorda. Eårefer upp löstes sammanträdet, utan att något oljud, oordning eller tumult af något slag egderum; arbetarne sking. rades och byar och en gick i stillhet sin väg. — Angående förhållandet mellan priserna på lifsmedel och arbetslönerna samt de dera! föranledda oordningarne yttrar -Nya Veckobladet i Arbogap för den 5 dennes: På denna ort har. lyckligtvis. ingen tillstymmelse till dylika oråd. visat sig och älska vi tro att dylika skola helt och hållet uteblifva, emedan arbetsklassen här har tillfälle att i lönande sysselsättning, dels vid jernvägen dels vid andra arbetsföretsg, förskaffa sip tillräcklig godtgörelse för de förhöjda priserna på för nödenhetsartiklar, och emedan vi tilltro arbetaren hår ega nög mycket förstånd att inse och nog rättskänsls att bebjerta detta. Kalkylen, som bevisar vår sats är också mycket lätt verkställd. För ett par år sedan kunde en vantig arbetare härstädes bela året om ickt förtjena mer än högst 36 sk. rgs om dagen. Nu be: talas vid jernvägen det simplaste dazsverke med I rdr 24 sk. s. m., och genom arbeisbeting och ar strängd flit kan förtjenas till och med hälften, der öfver. Vi hafva hört sågas att arbetare vid åmud dringen under innevarande sommar kunnat förtjen: på samma sätt minst lika myeket; men ändå her entreprenören icke warit i stånd att förskaffa. sig e forderlig arbetsstyrka. — Genom bref och resande från Paris erfar man att svenska kommissarien vid expositionen ingått till kejserliga. kommissa rien med en begäran satt få afhemta de svenska artiklarne redan den 15 Oktober. Di sapogitionen som bekant skall vara öppei till den 15 November, och man till och met har all -anledning att förmoda att expositionstiden kommer vatt förlängas till årets slut, kan man icke annat än högligen beklaga, om detta hr Brändströms uppsåt blir genom; fördt. Sverge, hvars artiklar först helt ny; ligen blifvit uppsatta, borde i sanning: icke vara det första, utan det sista som utrymde sin afdelning. Vi ha allt skäl att förmoda att det långt. öfvervägande antalet af svenska exponenter skulle. vara föga belåtna om-de rag artiklar, sedan man först så ntomordent ligt länge sölat med deras öfversändande o uppställning, nu skola så brådstörtadt borttagas, Först i slutet af Augusti blef katalogens öfver den svenska afdelningen färdig, och allmänheten har sålunda endast några få veokor varit i tillfälle att: taga kännedom om densamma. Ännu alltjemt äro juryerna, sysselsatta att gå omkring och besigtiga de särskilda expositionsartiklarne ; och troligen kommer dermed att fortfaras ännu någon tid, då alla granskningar ske med den utomordentligaste noggranhet. Vi äro vissa derom, att allmänhetes och största delen af exponenterna dela vår åsigt: att svenska afdelningen borde få förbli orubbad till. expositionens slut. Om också hr Brändström vill eller bör hemresa, så är den förlusten icke oersättlig, emedan pålitliga personer för att taga hand om expositionsartik larne förefinnas på platsen, och i nödfall för hyrandet af ett magasin icke kan vålla stor utgift. . En stor del artiklar, såsom t. ex. hyarjehanda profver, borde aldrig hemsändas Mänga exponenter ha redan skänkt modeller och -profver m. m. till franska samlingar. Ett annat, ännu vackrare sätt att disponera öfver expositionsartiklar, som man icke önskar hemföra, är att skänka dem till understödskassan för de franska sårade på Krim. Otaliga sådana skänker af expositionssaker ha blifvit anmälda både från fransmän och utlänningar, . Män borde kunna ha anledning att förmoda, att detta exempel skulle följas af många. svenska exponenter, då man känner de utomordentligt varma sympatier som i vårt land råda för vestmakternas sak och fillika erinrar sig, att näst Turkiet intet anhät land i Europa ar så stort direkt gagn af det blodiga arbetet för stäfjandet af Rysslands öfvermakt som just Sverge. I alla. händelser hoppas vi att hr Brändströms förehafvande, att så brådstörtadt åter tömma den så långsamt och sent fyllda svenska afdelningen i industripalatset, måtte bli om intet. M——