Aftonbladet – 8 oktober 1855, sida 2

flieka;-och. ett fall af larverad frossa, som uppträdde med symptomer af em ytterst häftig värk wi ena örat. Uti de begg2 sistvämda fallsn användes chlero form med framgäng; alla tre blefvo åter friska. Hr Carlsson bar bland annat maddelat uppgift om en äldre man, som år 1853 hade flera slag-anfail ech derefter blef lara i bögra sidan, sinnessl5 och oförmögen att tala. Han förbäitrades deck småningem, lambe:en minskades, och taliörmågan återkom, ehuro vissa ord alltid både uttalades och skrefvos bakvändt, hvilket antydde att blödningen egt rum i ytan af bjernan. År 1854 var han rask och blef i alla afsoeenden friskare; men i Mars månad d. å. fick bav ätt nytt slaganfall, sem slutade med döden efier ett Br dygn. Han var då någet öfver 70 år gammal. l. enno man hade under mänga är fört en ganska hög . diet ech derounder regelbundet hvartannat år haft an gastrisk-nervös eller gastrisk feber, efier hvilken han . alltid blifvit liksem en ny menniska. Den höga die: ten ätertega också derefter, tilldess en ny feber afbröt densamma, Under de fyra år, som föregingo det första slaganfallet;bade deck ingen sådan fober inställt sig. — Btt besynnerligt fall af: soperi-drift har anmärkts hos en medelåldars qvinna under digif nings-parisdens 6:10, 7:de och 8:de månad. Hon hade aldrig något dylikt begär eljest, men under det baf: vande tillståndet började det lindrigt, upphörde efter förlarsningan ech uppirädde äter med karakier af msnomsni vid en viss tidpunkt af digifoingen. Elfva af sammankomsteraa, hafva egnats åt den kirurgiska afdelningen. Af do många intressanta fall, semhär smnämndes, vilje vi endast meddela ett, emadan det visar brad mevniskonatoren förmår uthärda, äfven vid-en framskriden ålder: En 73 år gamma) inhysesrban i Wewmergötland hade nn er många är lidit af svårighet att kasta vatten, hvilket kom sig a! en starkt förstenad. blåskörtel. Han hade derföre mås anlita läkarebjelp, och nu aflidne jokter Frykman i Lidköping lärde-gubben att på sig sjelf använda ka teter-och skänkte honem en sådan af messing. Detta instrament blef-för hvarje år allt nödvändigare för mannen och mäste efta bagagnas flera gånger daglir gen. Det ständiga bruket gjorde att instrumentet emellanåt gick sönder och !lemnades då till lagning åt nägon smed aller kepparslagare i grannikapet Följden blef. den, att då gubben skulls den 7 Sept 1854 i begagna. sin. lappade kateiar, afbröts densamma troligen: vid. nedböjningen mot den hårda blåskörteln sAvad: han fick med sig vid kateteras utdragning, var kvappast: 6!V, tum af dess yttre raka del; det åter stående, af hära lika längd, hade fastoat i nrinröret. I.denpa. hbekisgansyärda ställning giek den 73-årigt mannen. hela; 3...il till Lidköping mad den ena ba!f van al-sin. kateter i fickan och.dsn andra i orioröre: oeh-bläsan.. Han. skickades derifrån på ångbåt till lädslasaretiet i Marisstad och: vidare. tille Steckhalm, hvärvid han fiek till skänks en silfter-katetor stt begagna under resan. Utan denna hjelp hade han s4kert ieke med lifvet kommit till Stockhelm, ty hap kunde. nu ieke ntan insiromemet få fram en enda dreppe. urin. I ett högst eländigt tillstånd inkem pa ienten på sorafimer-lasaretial deo 17 Sept., d. v. 8. jomt.10.dyga efter. elyekans inizäffanda, För,ast åt minstene lindra gubbspa plågar. måste mar nu söka få ut det qvarsittande kateterstsoket, ech detta gick ieko för sig-pk annat sått, än ati br Santesson mise tillgripa unyetbral-sittat. .Kragmantet befanns då vars ;nära.6, tum långt, migöranda bala den böjda delen eller näbbat af katetern, samt ot, stycke af dass rak dal. :På det otdragna styckets. .kookara side santa :en nära s2-tumlång kopparskålla, fasslödd tis betande afon: gammal -rempa, -eceh framför dansamma. a I mindre dylik. Den afbratna ändan bada ett ojem! och spetsigt brott oeh en till !; sums längd utskju tande messingsskälla, likaledes ditkommen vid en för utgångar lagniog af instromentet, jus: vid det stäile der det pu. afbretits. Skällan var spetsig och på sins bagge kanter hyass som en peroknif. — Gabben iafde 2: dygn. efter operationan. Den. farmaceutiska. klassen. har haft elfva sammankemster. Vi-meddela. derur: hr. Hamberg. hade fästat ;sällskapets uppmärksamhet på vigten af sättet,, buru spanska flugor förvaras. Att, säsom vanligt, ge nast inlägga dem i korkade glaskärl efter hitkomsten utifrån är icke bra, emedan en mängd insekte oftast finnas tillsammans med dem och uppäta flugorna, så att dessa falla sönder, då de uttagas. För att döda parasiteraa bör man slå nägra droppar koncentrerad ättikssyra på flugorna och skaka om dem. — Bergsrådet dr Aschan har meddelat sällskapet tvi fall af binnikemask, mot hvilka ett i Smäland vanligt folkmedel, aspbark, blifvit med fördel användt. — H Grähs bade förevisat ginkhvitt, som är full jemförligt med blyhvitt och har den stora fördelen, att det icke alstrar de många sjukdomar som af dat sedsares begagnande äro en növändig följd. — Slutligen omtalades det persiska insekt-pulvret. Sällskapets ledamot, prof. Ilmoni Helsingfors har under en af sammankomsternas föreslagit, att en förening mätte bildas mellan de skandinaviska länder. Das Iläkarekår, för att efter en gemensam plav egna sig ät epidemiernas studerande i större omfång. För detta ändamål skulle han vid äterkomsten till Finland. utarbeta och meddela de skandinaviska ä F karoe ett utförligt förslag i denna syftning. — anmodan af komiten för afsändande af Sverges drag till 1855 års allmänna utställning i Paris har sällskapet ditskiekat åtskilliga artiklar, bland annat ett drogue-skåp mad svenska droguer, ordnadt af hr Hamberg, och en gymnastikmodell, ordnad af dr Sätherberg. Genom anslag af riksdagen har sällskapet kunnat utgifoa 9:de dslen af sina nya handlingar och fortsatt sin tidskrift. . Genom gåfvor bar sällskapets biblibliotek blifvit ökadt med 76 band, af hvilka flera dyrbara föräringar äfven frän utlandet. Till utländska ledamöter af säliskapet hafva under äret blifvit valde: profersorerne Wunderlich i Leiptig, Virchow i Wörzbu:g, Romberg i Berlin, Hebra i Wien, Martin Payne i Newjork oeh Claude Bernard i Paris, doktorerna Behrend i Berlin, Gänsberg i Breslau och Remak i Berlin, hofrådet Spengler i Bins och öfverlåkaren Lebrun i Algier. — till inländske ledamöter hafva blifvit antagne: lazarettiäkaren Forling i Westervik, provincialläkaren Pallin i Filipstad, doktorerne Benzow, Billberg, Molander, Stenberg, Mesterton och Granberg samt kirurgie magistrarne Ekströmer och Sandahl. Deremot hafva äfren fiere af sällskapets medlemmar aflidit. . Främst bland dem nämndes professors doktor Elliot, som dog i Januari efter nägra måna. ders sjkdom. Skicklig Itkare, lyckad skriftställare och trofast vän, ofterlemnar han ett-af alla aktadt, för många dyrbart minne. Dess öfrige under året aflidne ledamöter åro: prof. Ringenson, regementsaren Sohwabits, prof. Nordblad, d:r Alfort, öfvertläsaren C. J. Först och provineialläkaren Kull Öfrige svonsko läkare, sem uvunder året aflidit, äro: doktorerne Andersson, Arrhenius, Boursell, Ekman, C. 4. Föret, köm; Hyekerström, Landberg, D. Malm bergs PM 9, Nerdensiräm, Willson, och Winberg. Delegarns: uti pensionsinråttningen för sverska läkare, deras enkor och bara hafva upplöst inrättningen samt nppdragit ät sällskapet att emoitaga och förvalta dess nödbjelpsfond.: Denna fond är nu omkrig 9,400 rdr bko stor, och räntan deraf skall användas ät fattiga Iäkare, deras enker och barn. Svenska låkarssällskapets kapitalbehälling der 80 Sepy, detta år yar 20,504. rdr 36 sk. bko. — Sehaumkellska fondens kapitalbehällning är 9,582 rår 9 sk. 8 rat bko; inkomsterna för äret af denna fond vere 734 rår 6 sk. 8 rst bko, af hvilka 490 rår bko utgätt såsom understöd ät-26 -enker eller bara efter aflidne legitimerade svenska läkare. ÖSTERSJÖN. Från ett linieskepp vid Seskär skrifves d. 1 18 Sept. : Med den 1 d:s inträdde här i Östersjön äterigen ranska mildt nach wasckart vädaor: dat var ancranämara