SERAGR Paris under restaurationen. Paris erbjöd n besynnerlig anblick straxt efter Napoleons fall och Bourbonerias åters upprättande. Det var uppfyldt af en orolig, sträfvande massa; ex dyster, gulblek hop, med djerfva mustascher, svarta kragar och feberaktiga hotande blickar ; karlar, plötsligt ryckta ur sin verksamhet gexom fredens återvändande; officerare, hvilkas bana blifvit afskiren och som nu med små medel, många i störstaarnigd, voro löst utkastade i verlden, söndraded elementer af armån. De ströfvade omkring på publika ställen, likt rastlösa, oroliga ändar, aldrig deltagande i nägot nöje — hängande likt mörka moln som dröja dvar öfter störs men och gåfvo ett särdeles dystert utseende å den eljest så glada hufvudstaden. men gamla skoldiäs prålaånide articket, der fina belefvenheten, som Herrskade under fordna dagars lugna styrelse och urgamla aristokrati, hade: försvuknit vid revolutioriens vilda republikanisem och kejsardömets krigiska raseri. Nyss lidna motgångar hade på det lifligaste sårat nationens fåfänga. Och engelska resande, som strömmade till Paris vid fredens inbrott och väntade-tig träffa ett gladt, god modigt ech artigt folk, -blefvo förvånade att finna dem lättretliga, grälaktiga och misstänksamma. Följaktligen utföro de med liflig bitterhet mot den råket som mött: dem