Aftonbladet – 6 oktober 1855, sida 2

visa sina rosiga anleten i fönstren och svärma omkring. på. gårdar och terrasser. Sjelfva soldaten har ett fredligt utseende; och på fristunder kan man få se homom prata bort tiden med barnflickorna ej görande dem sin cour, på den franska soldatens glädtiga, ridderliga manr, utan med en obeskriflig abonhomie hjelpande dem stt se efter barnskaran. Ehuru det gamla fästet är förfallet, frodas allting omkring det; sjelfva remnorna i murarne äro. bebodda af svalor, kråkor och dufvor — alla förvissade om en lugn bostad; murgrönan slår sina rötter djupt in i springorna och slingrar sig omkring det förfallna tornet ?). På samma sätt är det med vår hederlige John; emligt sin egen utsago, går han till sitt förfall, och likväl frodas och växer allting rikligare omkring honom. Han blir förgäfves soldat och bröstar sig som sin fandi hans husligs, fridälskande, under tofel stående natur tager ändå beständigt öfverhanden. Och ehuru han må pryda sig med hjelm och svärd, är han likväl färdig att när gom helst nedsjunka till en släpande och arbetande familjefader, med en skara barnungar i hälerne och sin hustru hängande på armen. Cuts