Aftonbladet – 1 oktober 1855, sida 3

en näsduk: som svepes kring näsa och mun. En annan omtänksamhet för plågornas lindring visade sig uti några nätt arbetade finväfda ståltrådsstöllningar, ej, olika öfra delen af en fogelbur, hvilka begagnades att-ställa . öfver. såråde eller afbrutna ben; för att uppbära den för den sjuke plågsamma tyngden af lakan och. täcke; och längs med dennalö ståltrådsväfnad, tätt under dess öfverkant, låg I i horisontel ställning en finpolerad jeraten,l: på hvilken löpte 2:ne små metalltrissor, hvilka uppburo en liten vagga, -hyarij det skadade benet hvilade. Vid sjögång gungade benet ij: vaggan, och vid långskeppsrörelserna löpte vaggan på sin jerntem fram och tillbaka, hvarigenom den sjuke således besparades all den fmärta som skeppets rörelser eljest skulle förorsaka. — En lika välgörande lindring åstadkoms medelst dynor, förfärdigade af mjukt rattenrätt tyg, hvar och en försedd med en 8 fots lång slang, Dessa dyner begagnades under sjuka, som genom liggsår eller andra krämpor hade öm rygg. Med en liten pump pumpsdes de fulla med vatten, hvarigenom den sjuka ryggen erhöll ett lika mjukt som svalkande stöd, som tillika kunde höjas eller sänkas alltsom den sjuke önskade vederqvickas med en förändrad kroppsställning. Flera lik artade inrättningar gåfvo omissxänliga pro? på så väl den varmaste menniskokärlek somj sinnrik konstfärdighet. — Närmast doktorernas uppbördsrum voro på hvar gin sida 2:ne sjukrum, med iaulles 10 sängar, och afsedda snsamt för sjuka officerare. Sängarne, som woro af jern, stodo uppbäddade med madres ser, stoppade med tagel, fina linnelskan, samt stt hvitt dubbelt piketäcke, och. oivanföre hufvudgärdersa voro uppfästade hvita sängomhängen af något lätt, genomskinligt tyg. Allt var hvitt och enkelt, och sängar, sängkläder, nattduksbord, voro alla hvar för sig verkliga praktexemplar på en bländande renlighet. Endast en sängplats var för tillfället begagnad. — Den öfriga delen af öfra batteriet var upplåten åt skeppets besättning, hvil-. kens messbord och öfriga tillhörigheter voro ål vanligt prydligt sätt uppställdalängs sidorna. På detta batteri arbetades med de dagliga kettingarne, hvarföre endast pliktkettingarne gingo in på) undra batteriet. Längst för-ut på öfra batteriet var afskrankadt ett sjukrum för skeppsbesättningen, hvilken icke, hvarken som frisk eller sjuk, egde någon gemenskap med hospitalets sjuka. Nedgången ifrån öfra batteriet till de nedre uppbördsrummen var af samma orsak kringbyggd med trägaller, .och sålunda afstängd ifrån undra batteriet. Detta sednare batteri var en enda stor sjuksal för 89 sängar, ehuru för närvarande der voro endast 64. Kanonportarne. voro alla försedda med glasrutor, och emellan hvarje port vädervexlingshål. Sängarne, hvilka äfven här voro afjern och fastbultade i däcket, stodo alla fullt uppbäddade med lakan af ordinärt linne, fina yllefiltar och tagelmadrasser. Midskepps voro flera skåp, hvaraf det ena innehöll en samling religiösa lättlästa böcker, och i de andra förvarades lakan och filtar äfvensom ett rikligt förråd af sjukkläder, hvilka alla voro af fanell eller linne. Så snart en sjuk anlände, fördes han först till det längst för-ut afskrankade badrummet, och derefter ikläddes han bospitalets kläder. Hela detta sjukrum med allt sitt tillbehör, sängar, sängkläder och öfriga inventarier voro HKållna i den mest fulländade ,renlighet och gjorde, i förening med det, igenom de stora med fönsterrutor försedda kanonportarne ymnigt inströmmande dagsljuset, ett på sinnena särdeles angenämt och välgörande intryck. Vid sidan af badrummet var äfven ett annat rum, der de sgjukas kläder tvättades. Detta försiggick med en mekanisk tvättinrättning, bestående af ett rundt jernkärl af ungefär 4 fots diameter, samt en hop tjocka träkäppar, klädda med tyg i nedra ändan. Vidikringvridandet af en vef roterade grytan hvari kläderna voro nedlaggde, under det käpparne gingo upp och ned och likasom .knådade.och vände kläderha. Genom-kranar kunde rent vatten påfyllas och det orena aftappas. Sedan kläderna blifvit tvättade, torkades de äfven med makohineri. : Torkmaschinen var sett slags metalltrådskorg af två fots diameter, hvari de våta kläderna nedlades. Med en vef och några kugghjul sattes den uti en så snabb roterande rörelse, att den försvann för ögat. Af den härigenom frambringade centrifugalkraften utslungades hvarje vattendroppe och uppsamlades uti ett yttre kärl. På fyra minuter war det våtaste linne torrt. Dessa maschiner medförde icke mer slitning än vanlig tvätt emellan händerta. En tredje lika sinntik liten maschin. var mangeln. Den bestod af tvenne horisonrtelt öfver hvarandra liggande trävalsar, hvilka äfven medelst en enkel vefinrättning sattes i rörelse. -Ofvanpå den ötversta låg en stark, mångdubbel stälfjeder, som man med en skruf kunde mer eller minidre nedtrycka, och derigenom efter behof lasta valsen. Denna mekanik gick så lätt, att ett halfvuxet barn skulle kunna hålla den i rörelse, och hela mangeln var ej tyngre är att enperson kunde ledigt bära den, ej heller upptog den mer utrymme än hvad som kunde medgifvas på ett vanligt köksbord. Den är derföre väl värd att rekommenderas i istället för den tungrodda stenpråm som hos oss allmänligea begagnat. Afven trossbotten är till större delen upplåten till sjukrum, dock icke för mer än 40 sängar. För-ut och akteråt ör den inredd till uppbördsrum. Utom de vanliga sidoventilerna, voro för Vädervexlingen byggda trätrummior, hvilkå ifrån öfra däck nedgingo i föroch akterskeppet, och nedelsten rörledning. förenades länge kölsvinet. Genom flera små skjutluckor kunde mån ifrån denna vädervexlingsinrättning insläppa frisk luft uti skeppets. såväl nedre som öfre delar. Ibland medicinaluppbörden fanns äfven en mängd BleckKärl med chlorgink, som enligt de engelska dokterernas utsago numera nyttjas till dödande af smittsamma, mefitiska ångor, i stället för chlorkälken; som hvarken jär. på långt när så kraftig; och som dessutom alltid medför en sin -egen obehagliga lukt. CHtörzinker deretnot är kelt och hållet lukt