för sista qvartalet endast på Aftonbiadskontoret vid Mynttorget, äfvensom att Redaktionen endast ansvarar för sådana prenumeratiozssedlar som äro med utgifvarens namn försedda. STOCKHOLM, den 1 Okt. I anledning af de höga priserna på spanmål och andra lifsföraödenheter innehåller franska Monitören för den 20 sistl. Sept. en artikel, hvilken väckt en stor uppmärksåmhet, dels derföre att man trott sig veta den vara fluten ur kejsarens egen penna, dels också emedan den tillkännagifver frarska re: geringens allvarliga afsigt att bryta med de grundsatser som hittills föranledt denna regering, i likhet med de flesta kontinentala staters, att genom konstlade utvägar söka reglera riserna, för att hädanefter följa en sundare delspolitik och antaga de statsekonomiska grundsatser som senare tiders erfarenhet! erkänt. såsom de enda riktiga. På sådant sätt afsäger sig staten den olycksaliga rolen af ett slags andra försyn, som bragt det franska samhället i så stora och så långvariga förlä genheter; Monitören vill icke längre veta at några särskilda anordningar att sänka?spa målspriserna; regeringen skall icke längre blanda sig i spanmålshandeln, icke sjelf sälja varan till nedsatta priser, icke tvinga innehafvarne deraf att sälja den på ett bestämdt vis, på bestämd ort eller till bestämda priser, och icke heller vidare utsätta några premier för spanmålsisförsel, men deremot låta den fria importen fortfara ännu ett år: med ett ord, Monitören lägger stor vigt uppå att inför landet framstå såsom en läromästare i frihändelssystemets sanningar. Med närmaste föranledning af denna den franska regeringens statsekonomiska omvändelse, men för öfrigt med afseende i allmänhet fästadt på spanmålstillgångarne i Eutopa och det inflytande dessa kunna utöfva på de politiska förhållandena, innehåller Times följande artikel, som under närvarande förhållanden har stort intresse äfven för andra länder: Det kan icke nekas att midt under de sista dagarnes triumferande framgångar på krigsteatern är den allmänna glädjen i en viss mån dämpad af tryckningen på det vestra Europas penningeoch handelsförhållanden, som påminner oss att kriget: uppoffringar! ej äro inskränkta till lägrets omkrets eller till armåernas leder. Denna tryckning förökas dessutom af omständigheter som indirekt stå i förbindelse med fientligheternas närvarande ställning, ehuru den blifver känbarare genom de ytterligare bördor som för stunden läggas på de allmänna tillgångarne. Det är intet tvifvel att i Frankrike, liksom i de flesta trakter af södra och mellersta Europa, har den nyss försiggångna skörden utfallit under medelmåttan, och i England står den efter den utomordentliga och herrliga skörden 1854. Priserna på spanmål oeh nästan alla de första lifsförnödenheterna äro derföre ganska höga, och -proportionsvis högre i de flesta delar af kontinenten än i detta land (England). I Frankrike är vinskördens felslående, till följd af en sjukdom som redan flera år hemsökt de flesta vinodlande länder, en omätlig tillökning i den allmänna nöden, icke blott derföre att priserna på de ordinära vinerna blifvit uppdrifna till en utomordentlig höjd, och sålnnda folk i smärre omständigheter beröfvade sin vanliga dryck, utan äfven emedan jordbrukareklassen i största delen af Frankrike gått förlustig sin förnämsta äring. Under sådana omständigheter råder i många delar af landet en stor förlägenhet i afseende på möjligheten att bereda erforderliga lifsmedel för folket under det instundande året, och det är tydligt att nägra utomordentliga. bemödanden skola fordras af regeringen för att sätta. folket! i stånd att genomgå denna period åf dyr tid. I detta land (England) erbjuder inrättningen med fattiglagarne ett medel att möta dylika omständigheter; de fattiges lagliga anspråk på undsättning tilltaga; fattigtaxorna ökas tilldess det förökade behofvet fylles genom ökad taxering, och vi hafva den vissheten att de hjelplösa samhällsklassernas kraf skall fyllas på det allmännas bekostnad. Men i Frankrike finnas inga fattiglagar; der gifves ingen lagligen betryggad hjelp för armodets nöd, och dessa händelser måste mötas genom statens indirekta mellankorast. I den mån landets rikedom och folkmängd tilltaga, är det sannolikt att detta sakermas tillstånd ieke kan fortfara, och kanhända är ett regelmessigare och rikligare fattigunderstöd en af de institutioner som den kejserliga regeingen torde blifva föranlåten att införa ii rankrikes närvarande sociala ställning. Moniören för i går meddelar en officiel artikel, om förtjenar tippmärksamhet för det öppna ;rkännande. den gör af ämnets omätliga vigt ch för de sunda statsekonomiska grundsater åt hvilka den, fastän något sent, hembär in hyllning. Då, för omkring två år sedan, 1853 års körd visade sig otillräcklig, vidtog franska tyrelsen ett skiljaktigt system, och några af åra läsare torde ännu erinra sig att vi deh iden med någon värma protesterade mot rimligheten i att-dörmma bagarne i Paris att älja sitt bröd till ett lagligen faststäldt pris, om erkändes understiga varans verkliga värde, redan kommunen Paris fick hålla bagarne kadeslösa för deras förlust.. Men planen föröktes, och pariserborgarne fingo till billigt ris under den dyra tiden äta sitt bröd på ommunens bekostnad, eller rättare sagdt på negen bekostnad, emedan förlusten måste sättas genom ett nytt slags taxering. Vi eta ej huru länge experimentet varade, men et gläder oss att finna, att det icke komvr att förnyas; och Monitören inskärper nu red sin auktoritet de grundsatser för hvilka i vid det tillfället kämpade. Den förklarar ör den franska allmänheten, att alla konstide medel, att försöka nedsätta spanmålsprirna, eller att fastställa ett maximivärde, ennYr Cr a et AA Ph MM MO MM 2 NÅ AR RR FA mm AA w vr w