nast bade sio grund Zernti att ban från späda barn domen varit helt och hållet afsöndrad från taland menniskor. Öfver orsakerna till stumbat i allmänhe har hr Rosenokranz redan för flere är tillbaka yttra sig uti ets af honom utgifvet arbsta, dsri han äfvet vidrör Kaspar Hauser; också är han af den Ksigt, at dessa bäda fall (Kaspar Hauser och den ifrågava rande gossen) öfverensstämma i orsaker och verknin gar, särdeles hvad osträffar språkförmägans hämmade utveckliog, Yttrar redan den talandes för stora afstänc ifrån oss ett men!igt inflytande på uppfattninger af hans ord, så måsta en fullkomlig, oatbroten frön varo af allt menskligt språk, än?a från den spådaste beradomen och under en stilla ensamhet, kafra cjem. förligt menligare följder, och detta var också hän. delsen med den ifrågavarande gossen Enda tills der för koaom aobefsllda undervisningen tog sin början. Häraf kom -det bemödsnde at honom att tala, som ytirade sig i frambringandet af oartikularade, entoniga, till en del vidriga läten; hära? hans spända aktgif. vande på allt hvad som förasades honom; bäraf eckså hacs cfollkomliga försök att meddela sig genom åt börder, dem han icke förmådde göra så betecknande som en bland menniskor uppväxt döfstum. Härom hafva alla kunnat öfrertyga sig, som kommit i beröring med honom eller uppmtrksamt observerat honom innan han började få undervisning. De med honom anställda och dagligen fortsatta öfningarae i artikulering hafva haft det bästa resultat, och gossen har nu kommit så längt, att hvad han förut sökts meddela genom tecken kan han nu uttrycka medelst artikolerade Jjud och så väl vid frågor som svar Letjena sig af ljudspråket. Hvad beträffar gossens framtida öde, i fall man icke skulle lyckas upptäcka hans familjeförhållanden, så kan man redan på förhand med säkerhet zntaga, att det ieke skall komma att felas honom en önskvärd ersättning för hans genomgångna lidanden och försakelsar; derför borga de ioch för hans väl redan vidtagne anordningar af regeringen i Mittelfranken och de ytterligare beslut man i detta afseende har att vänta. — En dam som vill göra historia. I den 1 NewYork utkommande radikala tyska tidningen Pionier uppträder en dam (vi veta ieke, huruvida mamsell eller fru), vid namn Loviso Meyen, som målsman för qvinnans emancipation, i det hon tillvitar männerna, att de genom sitt hittills varande allenastyrande gjort staten och menskliga samlefnaden till hvad de nu Bro. Följande är en liten profbit ur damens harneskklädda ledande artikel: I m5nper hafven aflagt er examen i historiegörandet, och j bafven bestätt den illa; ty slafveri, råhet, olyckor, barbari och blodsutgjutelse hafva alltid varit resultatet af er vishet, Skall man då aldrig slutligen inse, att qvinnans medverkan och likhet i rättigheter äro de enda medlen att komma denna vishet till hjelp, så att den för framtiden måtto bättre kunna bestå sin examen P — Metronomens uppfinnare, Leonard Mzlzel, har nyligen dött i Wien vid 79 ärs ålder. Mzlzel var obestridligt ett af de största mekaniska snillen som Tyskland någonsin frambragt. Han har uppfunnit flera maschiner, som länge utgjort Eoro pas förvåning och beundran, bland andra Panharmonikan, utgörande en orkester af 42 musikant-sutomater, som med all erforderlig precision utförde stora mnsikstycken, såsom overtyrerna till Don Juan, Iphigenia i Aulis, Vestalen, m. fl. Denna masehin, som 1807 blef exponerad i Paris, finnes för närvarande i Boston i Förenta Staterna.