tecken till lif förspordes, undantagandes då och då en hand, en lång pipa och ett tillfälligt rökmoln samt vid närmare påseende konturen af någon välmående borgare i fönstret af något bredvid em miniaturkanal beläget Lusthuysr. Bland de större husen, om visades mig, voro de som tillhörde Claes Bakker och Cornelius Bakker. De voro rikt utskurra och förgyllda samt omgifna med parterrer och klippta häckar; eit annat tillhörde den store Ditreus, hvilken zin ledsagare hviskande underrättade mig var egare till två millioner; alla dessa boningar voro stängda för ver den och funnos endast till för att rengöras. Efter stt hafva blifvit ledeagad från den ena märkvärdigheten till den andra, fördes jag af min fransman inom mynhser Brockkers jord och grund, em rik ositillverkare, med iättiotusen gulden om äret. Alltisg i denna lilla amfibielika by hade frapperat roig för sin likhet med byggaader och landskap på kinesiskt porslin, och bär fann jag likheten fullkomlig; ty man berättade mig att dessa trädgårdar voro modellerade efter Vau Bramas beskrifningar öfver Yuen-min-Yusn i Kina, Här funnos slingrande gångar, omgifna af inhägnade rabatter; kanaler med besynuverliga kinesiska broar, blemsteranläggningar i form af stora korgar med slingerväxter omkring. Men mest hade mynbeer Brockker utvecklat sia smak vid en liten stillastående sjö, på hvilken ett farty med korpulenta former låg för ankar. P stranden stod n hydda, uti hvilken fuonos trenne figurer, skurna i trä, en man och en qvinna sittande till bords med en hund mellan sig, alla i Lebensgrösse; då man tryckte på en fjeder började qvinnan spinna och wunden ursinnigt skälla. På sjön lågo svasor, äfven af trä, men mycket naturligt milade, somliga simmande, sndra liggande i sitt bo bland söäfvez, medan en jägare stod nedhukad bland busksråren, färdig att sigta på sitt mål. I en annan del af trädgården sög nan en dominikanermunk i sin andliga drägt, med , peruk, pipa och trekantig hatt, samt