Aftonbladet – 17 september 1855, sida 3

RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. — Ransakningen med mördaren Carl Larsson. Ui poliskammaren fortsattes i dag denna rancakning i närvaro af öfverståthållaren grefve Hamilton och uaderståtbållaren Sträle. Ransakningen fördes af polismästaren De Marå och sessionssalen var alldeles uppfylld med åhörare. Larsson inställdes iklädd de kläder han haft på sig då han föröfvade den rysliga gerniogen. Till ea början gjordes Larsson uppmärksam på att han blifvit beträdd med så minga osannisgar och så mycken tvetalan, att han nu borde inse att han gjorde bäst uti att genom en sannfärdig bekännelse om sitt grofva brott lätta sitt samvete, sem dock slutligen en gång måste vakna. Larsson svarade under djupa suckar jag kan ickev. Larssons byxor hade nu af hr doktor Hamberg blifvit såväl kemiskt som mikroskopiskt undersökte, och hr doktorns utlåtande innehöll: att ä byxornas yttre sida befunnits en större qvantitet blod, hvars fläckar blifvit i kallt vatten urtvättade. Fr doktorn förklarade på det bestämdaste att blodet icke kommit från det skrubbsår Larsson haft ä ena knäet. Larsson fortfor ännu alltjemt att påstå att byxorna blifvit blodiga utaf skrubbsäret. Skepparen Anders Mattsson från Bro socken i RosJagen hördes och berättade: Tidigt på lördagsmorgo nen bade han på något afstånd med sin skuta seglat förbi Westerbergs utanför Nybodabolm fr ankar liggande jakt. Han hade derifrån hört ett förfärligt skrik och sett en bättre klädd person stå i fören och sedermera komma i handgemäng med besättningen. Några ögonblick derefter hade han sett att 2:ne man hoppat ned i båt och begifvit sig ut ät sjön samt roat: Kära söta vänta, han har mördat skepparen. en främmande personen bade dä-högt frän fsrtyget utropat: Segla ni bara, ty karlen är full. Mattsson hade derefter fortsatt att segla, och man förmödar att han af rädsla icke vågat närma sig fartyget. Han erhöll äfven nu en allvarlig föreställning om sia uraktlåtenhet, ty då hade mördaren blifvit gripen på bar gerning. Arbetskarlen Andersson intygade, att Larsson på eftermiddagen samma dag som Westerberg sutit å krogen i Stadsgården midt emot der Westerbergs skuta låg, samt yttrade sir vänta på en skeppare som han skulle ätfölja till Nyqvarn. Poliskonstapeln Westerstrand intygade att han på eftermiddagen samma dag varit inne å nämde krog, och då hade Larsson yttrat: vdet var fan till skepparo som icke kommer; jag skall följa med Westerberg till Nyqvarn.Alla dessa vittnesmål bestred Larsson, ehuru vittnena bestämdt förklarade sig igenakänna Larsson. . För vidare upplysningars vinnande uppsköts ransakningen och Larsson återfördes i häkte. Hr öfverste Bruce Bey var vid förhöret närvarande och sysselsatt att derunder göra frenologiska iakttagelser å den anklagades hufvud. — Arbetskarlen Falk blef i lördags häktad derföre att han stulit en rock och en hatt. Då målet i dag