Aftonbladet – 17 september 1855, sida 1

Fartyget ligger vid Gustaf 1il:s Blaly och DILJeser satjag ombord. Underrättelse fås på Koitoret i huset 37 21 vid Österlånggatan, 1 tr. upp. Kommissionär i Norrtelje: Handlanden Schöldström. Til Drottningholm asir otidera af ångfartygen KURENSTRÄKL och TESSIN hvaris Söckaedag kl. 9 och 41 f. in. DB, 4 7 e. m., samt från Drotiningbelm kl. 8 och 40 i. m., 49 midd:n, 6 7 em STOCEHOLM, den 17 Sept. Nya bidrag till frågan om sjöförsvaret. Oaktadt allt som både vid våra riksdagar och emellan ;dessa -genom tryckta: skrifters utgifvande inför -allmänheten blifvit afhandladt omden ändamålsenligaste organisationen af Sverges Kjöförkvar, med afseeride såväl på landets . geografiska belägenhet och politiska ställning som på nationens. tillgångar, är det dock. klart-för enhvar, att det sista ordet idenna vigtiga frågas i afseende på systemets höfvudgrunder icke är eller kan vara uttaladt, 8å länge meningarna ännu äro så skiljaktiga äfven ibland dem som gjort kunskapen om försvarsväsendet till sitt egentliga yrke. -Hvarje: försök att .genom :följdriktiga slutledningar dels från -krigshistorisk erfarenhet;.dels -ifrån-sakförhållanden; och.närvarande tidsomständigheter. verka. till en mera allmänt om också-långsamt .mognmande öfvertygelse-om det system,-som Sve i afseende -på: denna ;lifsfråga har iatt-följa,:måste derföre väcka uppmärksamhet i samma mån, som det är utfördt med grundlighet. och -talang. Såsom stt -bidrag till lösminger af detta svåra problem! anmäla : vi med, särdeles nöje ett nyligen utkommet arbete;: med,.titeln: Studier öfver svenska skärgårdsflottans. . historia, krigssätt och användande vid Sverges: försvar, af en infanteriofficer. kö jer Detta arbete är, så vidt vi:ej minnas orätt, det fullständigaste och mest omfattande som hittills : utkommit öfver ifrågavarande ämne (det utgör 21 tryckta ark: i stor oktav, med åtskilliga bifogade kartor och i texten intryckta planer: öfver hållna sjöslag, och är alltigenom skritvet. med en Jättfattlighet, logisk reda och systematisk öfverblick, som gör dess läsning angenäm och lärorik äfven för. den oinvigde... Det. bindande: sammanhanget emellan de särskilda delarne af boken gör: det temligen svårt att lemna någon tillfredsställande öfversigt deraf inom:en-så trång ram, som utrymmet af ett par tidningsartiklar medgifver; men vi skola dock. försöka att gifva läsaren ett begrepp om författarens åsigter i fråga om de serskilda försvarsvapnens förhållande sinsemellan, och den. .rol han åt dem hvardera anvisar, samt om de taktiska gruadsatser, han uppställer för försvaret idet hela, ;under den: visst icke otänkbara förutsättningen;. att nationen för värnandet af sitt sjelfbestånd någon gång kan komma i behof att lita endast på egna krafter. Författaren har för öfrigt uti företalet angifvit motiverna och syftemålet:. med sitt arbete. vida bättre, än vi genom en omskrifsing skulle. kunna göra det, .. och :sannolikt skall läsaren derföre ioke misstycka meddelandet af följande stycke derutur: Länge har striden varat mellan skärgårdsflottans och linieflottans anhängare. Länge hafva de tvistat om hvilketdera vapnet bör utgöra hufvudbeståndsdelen af Sverges sjöförsvar. Öfverallt och på alla sätt bafva de kämpat, vid oftentliga och -enskilda tillfallen; iböcker, tidskrifter och tidningar. Ännu har dock intet afgörande resultat blifvit synligt, mycket mindre de skilda tänkesätten blifvit förenade: Tvärtom har man å ömse sidor, såsom det ofta vid dylika meningsstrider händer, till en ytterlig öfverdrift stegrat sina påståenden. Då å ena sidan lnieflottans förfäktare ofta med orättvis ensidighet fränkäntskärgärdsflottan. hvarje. företräde, sä hafva å den andra den sednares anhängare lika ofta till orimlighet öfverdrifvit dess goda egenskaper, samt derigenom gifvit motståndarne vapen i handen, och mera skadat ån pagnet den sak de velat försvara. Midt emellan dessa Båda partier tafinner sig den stora massan, villrådig! om hvad den bör tänka, obeslutsam om hvad som bör företagas samt: föga böjd att gå in på hvarken den enå eller den andra ytterligheten. Men hvilken är då örsaken till denna villrädighet hos mängden, och huru är det möjligt: att sådana dfverdrifter kutinat uppkomma hes-de båda motsatta partierna ? Huru kan. en strid, som -dock varat så länge och ofta blifvit: förd med skicklighet, blifva så fullkomligt utan något resultat, att man nu stär på nära nog samma punkt som när den började? Skalet bärtill är enligt förf:s äsigt högst enkelt: skärgärdsflöttan säktär en skrifren : bistoriaoch en på densatoma grundad lära em raturen af dess krigssätt. För de stridande har det oftast saknats tid att, vid den skyndsamhet, hvarmed svaret vanligtvis måst följa, samt vid den Korthet som vid ett väljande till allmänheten är önskvärd, med grundlighet och, när si behöfdes, med omständlighet vederlägga motståndaren. När de stödtsina, påstäenden på historiska fakta hafva de äfven oftast nödgats tagasin tillflygt till några få allmänt kändsx företeelser, hvilka iock icke varit så föllkomligt öfvertygande, att icke mötståndaren med samma -medel, om-äfven blott med sken af sanhing, lyckats bevisa motsatsen, Blott när fertalet af historiska fakta bevisa samma sak ega de foll öfvertygande kraft. För den opartiske deremot, hvilken icke deltigit uti striden men doek velat skaffa sig en bestämd öfrvertygolse uti ämnet, bar det varit omöjligt att bland denna mängdaf riksdagstal, brosebyrer och tidningsartiklar, hvilka. alla i mer: eller mindrasgrad bära prägeln af tvistens. heita, komma till någsn säker slutsats. Någet mera upplysning hafva åtskilliga uti Kongl. Krigsvetenskaps-Akadeiniens Tidskrifs til efter annan införda, ofta högst värdefölla mppsatser lemnat; men dels är denna tidskrift föra spridd bland allmänheten, dels afbandla nysnämnde unpsatser oftask blott detaljfråger, utan intresse för andra En männen af yrket. Med ett ord: den, som velat skaffa sig en på verkliga fakta grundad: närmarsa kännedom om ämnet, här ej kuonat erhålla den, sf det skal:t, att ännu ej nägon försökt: att-belt enkelt upplysa ubliken om hvad skärgårdsflottan egentligen är för su sik, hvad dep; uträttat och hvad man på grund ieraf kan vänta sig af densamma. Det är denna brist som förf. gerom sina Studier öfver Svenska Skärgårdsflottavs Historis, Krigssk och Framtida Användande, försöktatt uppfylla, Vslspråket på titelbladet utvisar den vär han vid amnets -behandling följt; endast genom en borgrann kännedom om det förflutas kan man komma n!l en säker insigt uti det närvarande och d Endast genom kännedomen om hvad sk varit, hvad den! uträttat, kan man med dömma hvad den en gång i framtid ikerbet been kan blifva,