Aftonbladet – 13 september 1855, sida 2

UTEIEES Med ångfartygen Lennart Torstenson och Nagler, samt med Stralsundsposten ha vi i dag erhållit utländska blad från London af den 8, från Paris och Brissel af den 9, från Hamburg af den 10 samt från Berlin af den 11 dennes. Efter de storä underrättelser som telegrafen de sista dagarne bragt oss bli tidningarnes äldre, korrespondenser från. Krim. och deras så väl militäriska söt diplomatiska suppositioner utan synnerlig vigt och betydelse. Sebastopols fa!l öppnar för kriget och i viss mån för den europeiska politiken en ny period. Vestmakternas förhållahde till Neapel atitäger en alltmera hotande karakter. Franska ministern i Neapel skall redan ha hotat med afresa; och enligt eii telögrafdepesch i Köln: Zeitung skulle en blokad mot Neapel redan Blifvit sattli verket; Om äfver denna underrättelse törde vara något förkastad, så meddelar dock telegrafen i dag ätt ett, (engelsk eller franskt) linieskepp om 120kanoner afgått till Neapel. I dag ankomihen finsk. post:medförde tidningar från Tolersburg af. den; 26, från Helsingfors af den 30 och från Åbo af den 31 Augustis ; FRANKRIKE; Den allmänna statistiska kongressen i Paris skulle öppnas den 10 dennes i lagstiftande kårensclokal: ;. Debatterna skola uteslutande föras på franska språket. Kreuzzeitung, berättar, att danskå amiralen Mourier erhållit kejsar Napoleons försäkran,-att Danmark i sin-tvist med Nordsmerika om sundska tullen kan räkna på Frankrikes. goda vilja. Monitören för den 7 innehåller. ett. kejserligt dekret, som reglerar. de bestående införselstullarne för maschiner, insträmenter och verktyg af jern, i proportion efter de gällande bestämmelserna om införsel af råämnet. Bland detaljerna af--detta dekret finner. man att införsolstullen för-renadt gjutjern (fontes epurges et-mazåes) skall utgöra: :7 francs pr 100 kilogrammer. För valsadt jern och jernbleck skall bstalas 40 fr. pr 100 -kilogrammer. och för jerntråd, som är öfverdragen med andra metaller, 50 centimer.pr kilogram. Monitören för: den 8-berättar, att em vänskapeoch handelstraktat blifvit afslutad mellan Frankrike och Persien i. Teheran, och att schacken af Persien ratificerat densamma d. 14 Juli. Frankrikes förhållanden till Neapel bli, enw ligt de sista ofliciella rapporterna från Neapel, elltmera spända. Franska ministern, br De la Cour, som ansökt om en audiens hos konunger, hade erhållit. ett. vägrande svar, under föregifvande att konungen vore sjuk. Hr De la Cour begaf sig.då till neapolitanska utrikesministern och öfverlemnade honom en not, hvati neapolitanska regeringen: uppmanas sit inom I!4 dagar lemma gehör åt vestmakternas reklamationer; i vidrigt fall skulle franska ministern fordro sina pass och afreta. Man afbidar med spänd väntån neapolitarska regeringens svar. Den 6 talade man i Paris om afsändande af en fransk eskax der till Palermo. Abddelkader befinner sig sjuk och sängliggande i Lyon, der marskalk Castellane gjort honom ett besök. Den 6 dennes gjordes på telegrafbyrån i Paris försök med den nya (Edlundska) uppfinningen att på samma tråd samtidigt. telegrafera från olika håll. Försöken lyckades fullkomligt. I Augusti ha 45.000. man och sedaa den 1 Sept. 9000 man blifvit inskeppade från Frankrike till Krim. Korrespondenter från Paris ha ofta talat om en Muratistisk broschyr öfser Italien. . Den har till titel: Question Italienne, Murat et les Bourbons. Broschyren har utkommit anonym; men på det ingen må kunna tvifla om dess autenticitet, har man bifogat densamma följande bref: Min dyre nevö! Ehuru jag, likasom du, tror mig utgöra den enda möjliga lösningen, så har jag dock nekat mig hvarje iniativ. Ganska dåraktig är den som tror, att en krona tillhör honom blott derför att han föddes på trappstegen af en: tron, och hvilken betraktar ett folk såsom en arfvedel, såsom en egendom, likasom privatmannen arfvet af en boskapshjord. Om Italien kallar mig, skall jag vara stolt öfver att kunna tjena detsamma. Jag ville till och med säga, att det icke skulle kunna finnas någon annan som kunde tjena detsamma så väl som jag. Dess fiender äro mina fiender, och vi hafva en fruktansvärd räkning att med hvarandra uppgöra, Men om Italien gör, ett annat val, så skulle mina önskningar icke dess mindre vara för dess lycka, och jag skulle utgjuta ända till sista droppan af mitt blod för Italien. Lycklig den som varder Italiens utvalde; hans uppgift är lätt. Erinra dig ordspråket, godt och sannt, ehuru gammalt: Noblesse oblige! Din tillgifne Lucien Murat.n Rörande attentatet emötkejsaren finner man i de i dag ankomna tidningarne blott följande telegrafunderrättelser : Paris den 8 Sept. Ett attentat har egt rum emot kejsaren, men har lyckligtvis blifvit utan framgång. Kejsären hade kl. half 9 begifvit sig till theåtre des Italiens. Då första vagren med hofdamer ankommit till teatern, afsköt en italienare. till utseendet 20 år gam