Aftonbladet – 12 september 1855, sida 3

RÄTTEGANGSocH POLISSAKER. Ransakningen med mördaren Carl Larsson sistl. gårdag.,, De fina kläderna som Larsson på ännu okändt ställe sistl. mändags f. m:, eller nägra timmar före sitt gripande, här i staden inköpt för sina röfvade penningar, voro konom nu fråntagne, och var han nu klädd de kläder han haft på sig vid gerningens förifvande. Dessa klädespersedlar hade efter sorgfälliga sfterspaningar: anträffats dels i qvinspersonen Wahlsrens bostad och dels hos liderliga dvinspersanen Lundåtröm , boende inne hos vaktmästaren Jonsson n:o 28 id Prestgatan, med hvilken Larsson i flera är hatt ekautskap. Han hade: uppehållit sig hos Lundström 1atten mellan lördagen och söndagen. Klädd uti sina samla kläder hade han gätt ut tidigt på mändagsnorgonen och på förmiddagen äterkommit i alldeles 2y habit. Då Lundström yttrat till Larsson: Kors, !a är nu en riktig sprättv, hade han svarat: Jo, nan rär ej för att man har tur på spelbus. Den jusa ytterrocken, som Larsson hade på sig vid moriets föröfvande, är ännu icke tillrättakommen, och örmodas att han kastat densamma i sjön, emedan len varit blodfläckad. Då Larsson åtföljde Westererg, hade han lappade stöflar; när han kom hit, bade han på sig ett par grofva stöflar, tillhöriga den nördade. Dessa voro naturligtvis icke passande till le fina kläderna han köpt, hvarföre han begaf sig in itisen skobutik i staden och köpte ett par fina stöfar. Derstädes uppgaf han sig vara bruksinspektor .ch att han skulle ut i ett ärende utom Skans tull. Skomakaremästaren, hos hvilken han köpt stöflarna, slef efterckickad, och: på detta sätt fick. man reda på skepparens stöflar, hvilka han qvarlemnat hos honom. Det andra fickuret, tillhörigt matrosen Ericsson, vilket äfven efter gerningens föröfvande tillgreps, var nå också tillvättakommit. Larsson hade, under ippgift affbat vnnnit det på spel, i måndags kort öre sitt häktande såldt detsarama till en fru, som odde i samma hus-hvarest Larsson uppehöll sig. Larsson blef nu af hr polismästaren allvarligen uppnanad att lätta sitt samvete medelst en sanningsenlig bekännelse om det grofva brott hån föröfvat. ,Oundvikliger kommer ditt hufvad att rulla på stupitocken, sade polismästaren; härpå invände Larsson relt fräckt: Ja, gör det, så är det slut. Ett. vittas), skomakareresällön Ludäströmj bhäde hos 1vinspersonen Wahlgren på söndagen sarämanträffat aed Larsson, som då. uppgilvit sig vara musikant ock eta Carl Liljeholm. Löndström hade frågat Larsson; om han-hade; pengar, hvarpi. Larsson framtagit wr Bin byxficka och uppräknat 400 rår, slarfvigt inritade i en smutsig nattkappa. Dersftershade Larson skickat efter vin, som de gemensamt förtärt. Lundström påstår att han icke förut känt Larsson, ita att han händelstvis kommit att besöka Wablsren och derstädes med honom sammeanträffat. För Lundström hade han uppgifvit att han vunnit pensarpe ä ettispolhus. Den.mördädeskepparens klocka nade han påstått sig hafra erbällit af sin moder, då nan, första gången bagick H.jH: Nattvard. Ii fredags afton afsaglade Westerberg, då Larsson nedföljde., sUnder natten föröfrades gortingen, och ;å lördags f. m. anlähde ban hit till staden. De personer han åtföljt hit, har han visserligen uppgif men de ha ännu ej kunnat anträffas med kalelse. Tillfrågad om sina lefoadsomständigheter uppgaf Larsson att.han vore född år 1826 i Ingersby, Grums