Om fördelen att förena tvenne tjenster. Vi hafva i detta ämne mottagit följande insända artikel: Uti Aftonbladet för den 14Augusti har en insän dara velat fästa uppmärksamheten derå, att. ett i reglementet för Rikets Stånders bank förekommande stadgande, att uinämnd tjensteman i andra och de högre graderna icke tillika finge innehafva annan publik befattning, likväl skulle hittills icke blifvit annorlunda sn-möjligen undantagsvis efterlefd i Rikets Ständers bank. Utan att nu taga i betraktande huruvidaafondsjuka hos den ene tjenstemannen emot den atidre må bafrå föranledt berörde anmärknilg, hafva vi kommit att med vår uppmärksamhet fästa oss vid ett af denne hedervärde insändare tillika frarnkastadt påstående, att ett dylikt förbud emoi innehafvande af annan tjenst vara i hvarje fall till sin princip välgrundadt och riktigt. Med hänseende-til den vigt ett sådant påstående innebär för en stor del tjenstemän vela vi till granskning upptaga den hedervärde insändarens omförmälde påstående; och långt ifrån att gilla samma påstående tro vi oss deremot kunna med;skälpästå, att ett så beskaffadt förbud emot innehafvande af annan tjenst både saknar all princip och är oriktigt. Statens embetsverk och deras tjenstemäns göromäl äro af så olika beskaffenhet, att om..än ett dylikt stadgande skulle för det ena embetsverket finnas vara behöfligt och nyttigt, samma stadgande deremot sblifver försett annat embstsverk till och med skadligt. Sälunda är emellan de juridiska och de kamerala tjenstemännens göromäl i allmänhet. den stora skilnad; att de förre både kunna och äfven måste till en hufvudsaklig del hemma verkställa det dem åliggande arbete, hvilket förhållande mera sällan inträffar med de kamerala tjenstemännen. Då sh följd härutaf är, att de juridiska tjenstemännen kunna mera än de på kamerala sidan bestämma öfver sinitid, så blifver ett förbud af ifrågavarande beskaffenhet för jurister särdeles orimligt. Egentligen. skulle, ifrägavarande förbud afse att förmå tjenstemännen att uteslutande egna sig åt sin tjenst, mensnägot sådant kan förbudet alldelesrickeråstadkomma; En tjensteman är nemligen oförhindrad att egna sig åt landtbruk, näringårne, kommunalarverk! och inrättningar, advokatyr och kommissiopers uträttande m. m. dylikt. -Det är äfven temligen klart; att så länge som lönerna för tjenstemän i andra gra: åen, eller notarier, kammarförvandter och bokhållare, utgöravallenast: 1200 rdr bko, men lefnadskostnaden för en sådan. tjensteman och hans familj; äfven med tarflig beräkning, uppgår, under nuvarande. dyra tider, till 1600 rdr bko, så skola desse tjenstemän vara nödsakade att genom hvarjehända bestyr och uppdrag förtjöna hvad som erfordras för att fylla bristen i eget och familjens underhåll. De fleste af desse olikartade bestyr hafvä likväl medsig att, på samma gång de leda till minskning af tjenstemannaskickligheten, de äfven draga tjenstemannen från hans göromälvida mera än inneHåfvandet af en annan tjenstebefattning skullesgöra. Man må ock uppställa för tjenstemännen huru många dylika förbud som helst; så skola de likväl icke förmå tjenstemännen att uteslätande egna sig åt sin tjenst. Härtill erfordras två heltandra omständigheter, och den ena är, att åt hvarje tjenstebefattning tilldelas så mycket göromål; som en person med vanlig arbetsförmåga kan, med jemnt arbete och utan att af detsamma utsläpar, medhinna att ordentligen sköta. Och den andra omständigheten, som måste iakttägas, är att hvarje tjensteman varder; tillräckligt lönad: Vid-de fleste af de påseds nare tiderna verkställde eller föreslagne reorganisationer af embetsverken har man genom indragning af fiere bland de underordnade: tjenstebefattningarne skaffat de lägre tjenstemännen. ofta mera att göra än hvad de kunna oräedtligen medbinna; men deremot, med förbiseende, af. de lägre. .tjenstemännens ekonomiska utkomst, hufvudsakligen sett till godo embetsverkens högre tjenstemän, hvilka också ailtid uppgörasreorganisationsförslagens -Ivsådant afseende vilja vi blott anföra det af hr presidenten von Hartmansdorff och kongl. kammarrättens ledamöter sednast uppgjorda förslag till reorganisatiou af nämnde embetsverk, hvilket förslag: dock blifvit; till lycka för hela landets beskattningsväsende, af Kongl. Maj:t förkastädt: Vid sodaaste riksdag hufvå säväl riksständer söm statsutskottet, då fråga förevar oömreofgänisation af en del andra embetsverk, uttalat sitt ogiltånde af ett så beskaffadt vilkor, som direkt förbud; emot innshafvande af annan, befattning i statens tjenst. Anmärkningsvärdt är också, att i de embotsverk, der. något dylikt förbud icke finnes; sköta de personer, som. innehbafra:.tvenne-tjenstebefattningar, sina göromäl. fullt uppslika väksom de tjenstemän, hvilkå allenast innehafva en-befattnings Sädant låter förklara sig derutafratt personer med dubbel tjenste befattning vanligen ega större arbetsförmåga och af en eller annan orsak anstränga sig mera än deras tjenstekamrater. I en.del af.de-efbetsverk åter; der ifrågavarander förbud sedan några år tillbaka blifvit infördt, har man redan kommit i erfarenhet att detsamma snarare är till. skada än till gagn såväl för ljenstemännen som göromälen. Ty långt ifrån att dylika förbud framkalla tjenstemanonaskicklighet, hindra de deremot personer med talang att göra deras större arbetsförmåga gällande. Och så vida icke någöt Helt annat och dertill näpot väsentligare än ptfinnande af dylika förbud göres för, att framkalla ljenstemannaskickligheten, sådlärer den tid icke vara afiägsen, då någon person med hufvud och karakter icke vidare vill iögå på tjenstemarinabanan: Mer först sedan statens välständ och samhällets trefaad blifvit genom , dåliga tjenstemän undergräfde, torde man fullt inse hvad lycka för ett land det är att hafva duglige och redbare tjenstemän, samt att det är väl värdt; attostaten gör de.:-uppoffringar, -somri sådant afseende erfördras.v Då den fråga som i -ofvanståendeinsända artikel afhandlas, är af ganska stor vigt iaf ananda nå Arg. .nisgotinnen af våra Am hatarwvari