Aftonbladet – 11 september 1855, sida 2

gra någonting på egen hand, hvaraf följden blifvit den, att ingenting uträttsts. Den erda verksamma förvaltningsgren har sålunda va rit polisen, hvilken, som man kan slota sa! det föregående, ingalunda förblifvit sysslolös. Enligt sednare underrättelser i Daily News at den 27 Augusti har Österrikiska flottan tidigt på morgonen den 15 i samma månad seglat in i nespolitanska golfven, och sdarranda hofmän kunna sålunda,, som nämnde tilning uttrycker gig, ;nu sofva lugnare under skydd af dess kanoner. Konungen vistades då i Castellamare, hvilken stad af sådsn anledning ickontan iak gandet af de strängaste och mest småsk I lisformaliteter fick besökas. KozungenatNeapel tyckes verkligen, zom en sednare kor:e spondent till Times uttrycker sig, tro sig lefva i ett glashus, utsatt för stenkastningar från alla håll. Daily N-ws korrespondent berättar ytterligare: )Samma dag som österrikiska flottan syntes i Neapels hamn inföll Napoleonsfesten. — Franska undersåter hade genom annonser blifvit inbjudna att bevista högmessan i S:t Giuseppes kyrka. I följd häraf tillströmmade en myckenhet fransmän, ehuru neapolitsnarne icke vågade komma, a! fruktan att derss närvaro skulle kunna tydas såsom en opinion emot ryssarne. Jag hat hört påstås, att vid ceremoniens slut en italiensk gentleman arresterades midt under ropenv af o,Shame! Shame !n (Fy skam!) Jag vill dock ej ansvara för händelsens tillförlitlighet, ehuru i Neapel allt är möjligt och sannolikt. I Neapel lärer för närvarande finnas ett talrikt Franco-Muratistiskt parti isynnerhet inom embetemannakåren; men detta parti är hvarken det verksammsste eller det mest ansedda. Man har tvärtom anledning att förmoda, de! andan och opinionerna i landet alit mer och mer luta emot Eagland. (Se Times för der 29 Aug.) Samtidigt med dessa underrättelser meddelar Daily News (för den 28 Aug.) att Österrikes ändamål med afsändandet af en eska der tili Neapel sannolikt varit att binda händerna på sin halfgalne protegå, konungen a Neapel, hvars hela diktan och traktan verkligen synes gå ut på att inom sina stater framkalla insurrektioner, af hvilka österriki ska kabinettet, som bekant är, aldrig varit någon vän. Ifrån förolämpningar emot enskilde — inhemska och främmande — ha hans kreatur öfvergått till det orådet att söka gräl med regeringar; och deras första insult af detta slag har riktats emot förste attachn vid britiska missionen i Neapel. Bemälte person, hr Fagan, hade af sin minister fått i uppdrag att hos prins Satriano, direktör för teatrarne, utverka en recett för Signora Paressa, engelsk undersåte. Hr Fagan besökte för sådant ändamål prinsen i dennes loge på teatern Fondo. Den midtemot sittande polisministern, häröfver på dett högsta uppbragt, begynte nu göra åtskilliga hotande gestikula tioner. Prinsen kunde ej fatta meningen med denna vildsinta demonstration ; men upplystes derom tillräckligt följande morgonen, då polisministern skickade efter hr Attanasio, en af teaterns tjensternän, och utfor i de gröfsta ordalag emot Satriano, emedan denne i sin loge: emottagit en sådan person som Fagan. hvilken uppgafs vara en fiende till konungen, en skurk, en lönmördare. Tjenstemannen antyddes säga prins Satriano, det han aldrig mera skulle få taga emot hr Fagan i sin loge. Man påstår vidare, att prinsen af polisministern erhållit en tillsäelse att låta kasta ut hr Fagan ur logen, och att det vägrande svar, som följde höruppå, gifvit anledning till hotelserna emot teaterns direktör. Det säges, att sir William Temple, Eovglands sändebud i Neapel, tagit saken ganska allvarsamt. — Såsom ett motstycke härtill kan anföras en be-ättelse af franska tidningen Presses neapelkorrespondent, hurugom konteramiral Pellions salut vid ankomsten i Messinas hamn den !5 Aug. icke besvarats hvarken från citadeliet eller flottan; hvaröfver hr Delacour, fransk minister i Neapel, fått befallning att begära bestämd förklaring. Men vi ha måhända redan alltför länge uppehållit oss vid konung Bomba och hans po: lis. Det torde vara tid att öfvergå ifrån denn: krönte psjazzo till en stat, der man -vanligen iakttager ett större decorum, och der åtminstone ja haute comedie intager farcens plats. Om de romerska förhållandena yttrar sig Daily News korrespondent i ett bref at den 20 Aug. på följande sätt: De betecknande utlåtanden, hvilka lord Palmerston och lord Russeli inom parlamentet afgifvit i an ledning af den despotism som råder inom en stor del af Italien och särskildt inom de rotcerska staterna, ha verkat ett slags politisk frossa hos hans helighets ministrar, hvilka pu sväfva i en ständig ångest, att ej Frankrikeg och Englands hotade mellankomst skall sätta en gräns för deras hittills oinskränkta makt, eller uppmuntrandet af någon republikaosk sammansvärjning hota de kyrkliga besittningarne med en total tillintetgörelse. Denna sistnämda källa till oro har alltsedan 1849 varit en buse för den restaurerade styrelsen, och hvarje är har företett konspiratörer i större eller mindre mängd emot den påfiga tronen och offer för den påfliga schavotten. Undersåternas missnöje är i sjelfva verket det Damoklessvärd som hänger öfver denna presiregering. Brefskrifvaren omtalar derpå, huru farhågan för ensplitter ny konspiration, för vissheten af hvars tillvaro man förlitarsig på sina talrika spioner i Genua, Paris och Loadon, föranledt uppställandet af en observationskår af gensdsrmer (för hvilka man har större förtroende än för linistrupperna) längsmd KT handa Of KE bomba hun