Aftonbladet – 10 september 1855, sida 3

riga beskaffenheten af de kors eller hästars Po ik som de bortdrefvo i fångenskap; icke heller frågade de efter, då de vredo nacken 2. RN tupp, om han galit för kongressen eller för kung George. För att hejda dessa oordningar gjordes ett förbund mellan de jordegare som lidit af desza röfverier. Detta förbund bestod mest af bondsöner, alla djerfva gossar, goda ryttare och väl beväpnade och beridna. De åtogo 2!8 att rensopa det kringliggande landet från 5å väl Skinners som. Cowboys och all annan gränsohyra — liksom det heliga brödraskaPet i fordna dagar rensade Spanien från de banditti som öfversvämmade landsvägarne. .. Wolferts Ro var en af samlingsplatserna för detta förbund, och Jacob van Tassel en af dess medlemmer. Han var särdeles passande för dylika företag; stark till kroppen, djerf till sinnet och, likt hans föregångare, forntidens krigiske sachems, hänryckt vid tanken på djerfva äfventyr. Han visade hela en indians skarpa väderkorn i att upptäcka då fienden ämnade sig ut på ströftåg, och att på le längsta afstånd kunna urskilja den bortröfvade boskapens trampning. Det tycktes som hade han haft en spion på hvarje kulle och ett öra så skarpt som någonsin Finöra i trollsagan, Ve provianterande trupperna af tories och frivilliga måste nu vara betänkta på hemlighetsfullhet och snabbhet i sina expeditioner inåt Westehester County; de måste öfverrumpla bondgårdarne, drifva boskapen tillsammans och skynda ned till förtrupperna utmed atrandvägen, eller i Neperansdalen. Men innan de voro halfvägs nere, hörde de merändels Jacob van Tassel med Tarrestowns, PetticoatLanes och Sömndalens heliga brödraskap komma ridande efter dem. Och nu blef det en allmän kappridning, med Arge Djefvulens