haft den-lyckanatt. födas der. Under sina nattliga vandringar mötte han masken.—Ibörjan gaf han ej mycket akt på densamma, men då han snart märkte att hon studerade staden med samma nyfikenhet och uppnärk samhet som han: sjelf, frapperades han af detta besynnerliga sammanträffande och talade derom med flera. Man berättade honom genastalla de historier som voro i omlopp om denna -beslöjade qvinna, och man rådde honomvsatt akta sig för henne. Men då han vartapper ända till-oförvägenhet, uppväckte dessa underrättelser, i stället att nedslå honom, hans nyfikenhet och ingåfvo honom en dåraktig böjelse att göra bekantskap med denna .hemlighetsfulla person, som så mycket förskräckte allmänheten. Och då han önskade :akttaga kamma inkognito mot masken som denna iakttog mot honom, klädde han sig som borgare och började sina nattliga vandringar: Det dröjde ej länge innan han mötte hvad hamn sökte. Han såg under ett. skört månsken denmaskerade qvinnan stående fraiaför den herrliga kyrkan Sanct Johan och Paulus. Hon tycktes med vördnad betrakta defina ornamenter som pryda dess portal. Grefven närmade sig henne med -tysta och långsamma steg. Hon tycktes ej blifva honom; varse och rörde sig ej ur stället. Grefven, gom stannat ett ögonblick för att ge om han var bemärkt, fortsatte sin gång och kom. helt2 hära. intill henne; Han hörde henne draga ef djup suck, och då han mycket dålig förstod venetianska men deremot ganska väl italienska, tilltalade ban henne på den renaste toseanska dialekt. Lycka och välgång,, sade han, åt dem som ilska Venedig! sHvem är ni? svarade masken med en röst, fyllig och klingande som en mans, men ljuf som en näktergals.