RATTEGÅNGSoca POLISSAKER. — En ung qvihna vid namn Österqvist har tilltalat skomakaren Roseomäller för en svår misshandling, som hon af honom skulle ha lidit. ILakarebetyget innehåller, att hon hade en mängd blånader och svullnader å åtskilliga delar af kroppen efter minst 20 slag med något tillhygge. Då emellertid Roseomäller i dag vid sakens företagande i rådsturätten helt och -hållet förnekade angifvelsen och uppgaf att käranden skulle blifvit tillfogad dessa åkommor af helt annan person, så beslöt rätten att vittnesförhör i dag åtta dagar skall hållas. — Uti poliskammaren fortsattes i däg ransakning ingående siölden ur kamererarekortoret vid Långholmen. Korrektionisten Kindlund och bustra Lindgren, iklädda fångdrägtep, voro frän häktet inställda. Za mängd persontr, som inlåtit sig i handel med så 7 1 Kindlund som äfven för delaktishet i stölden tilltalade korrektiohisten Johan Willing (äfvenledes s. k. stadsbad), voro inställda, hvarjemte vid Lingholmen anställda redogöraren Victor Edman och bokhbällaren Hallongren voro på kallets3 tillätädes. Det har lyckats poliskommissarien Jabnsson att med biträde af öfverkonstaplarne Luadberg och Fagerlund få reda på icke mindre än 17 st. filtar af de 42, vilka blifvit stuloa ur kamererarekontoret u:an att stölden förmärkts förr än polisen upptäckt densamma. För den vidlyftiga ransakniogen kan först i morgon utförligt redogöras. — Vid Bergsunid snöstallde plätlageriarbetaren Motbander; jörnarbetarebustron Carova Göttiriedsson, drånghusttun Mirgareta Forslond id Iacobsberks garfrörifadrik cek hostra Andersson förklarades skyldiga att trädal i häkte — Polisförhör fortsattes i dag med ömnibuskusken Edberg, häktad och tiitsalad att å Djurgårdsslätten hefva kastat vitriololja in uti en at Kungsholmsbolagets omnibusar. Edberga husbonde, ladugärdssrrendatorn Sandal; var nu tillstädes; och ehuru den tiilorlade fortsatte: sitt p-stäende att husbonden uppmanat honom att begå midingsätdet, nekade Såndal enstandigt dertill, och erkäfide endäst att han inköpt vitfiolöljan för att, sisom han pyistod, dermed rengra selarne. Målet uppsköts tills om torsdag emedan hr kongl. bibliotekarien Arfvidsson skulle ha närmere upplysningar att meddela: Ransäkningsmålet mot kyrkoherden Holmqvist rien O Quille.x 4 Kyrkoherden, mag. J. H.-Holmqvist i Qville har vårit af handlanden Jacobsson i Fjellbacka vid Götetorgs. konsistorium. angifven för åtskilliga embetsförseelser, med anledning hvaraf vid: Qville häradsrått åtskilliga vittnen blifvit afhörda och konsistorium den 21 meddelat sitt utslag. En efter Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidnings utförliga redogörelse för detta mål gjord sammanfattning af saken följer här nedan: Handlanden Jacobssons angifvelser rörde delskyrkoherden Holmqvists uppförande i-kyrkan ochsyid husförhör, dels angifven uraktlåtenHet att inställa sig hos sjuka personer, för hvilkas delfående af nådemedlen kyrkoherden blifvit anmodad ätt besöka dem. I afseende å den första afdelningen af anklagelsen hade Jacobsson i sin stämning uppgifvits-att pastorn ofta afbrutit sin predikan med utpekande af personer, dem han med skarp stämma och blick tillsagt att hålla sig stilla; att han från nattvardsbordet i bärskav ordalag tillsagt om ordnings hållande i kyrkån; att han vid : ett husförhör i Fjellbacka, under det. han utpekat några närvarande handiande, bland ahnat skulle ha ytträt: Både då som tillverka och sälja bränvin äro ett verktyg för djefvulens band till att förtära menniskan till kropp och själ; märk! så väl J som sälja i större och mindre qvantiteter blifva sällskap åt de onda andarne i den eviga fördömmelsen.n 2 Hr .Holmqvists svaromål på dennasdebaf:angifvelsen, innefattar först ett öppet medgifrande att-hån synnerligen i början af sin embetsutöfning i Qville med skarp stämma och blick tillsade från pfedikstolen att sådane;hvilka dels i kyrkan vandrade af och an, dels med sina i öfrigt oordentliga rörelser samt buller förorsakade att ordets-predikan icke höres, skulle bållansigstillas, —vidafe et upplysning aut vid hr H:s ankomst till Qvilla hela koret befanns vid nattvardsgängarbe uppfyldt med folk, ävensom stora gången, så att dels skriftermälstalet icke kunde af nsttvardsgästerna höras, deis dessa hade svärighet att genom den sammanskockade mängden tränga sig fram till nattvardsbordet; att det syntes vara en i Qville inrotad vana och oordning, ati nattvardsyästernä, framkomna till koret, trängdes med hvaraudra,