omöjligt att finna tillräckligt folk för jordbruket och fabrikerna. Till dessa orsaker till missnöje bör man ytterligare tillägga verkan, af de bref som vi få från dem.-f våra landsmän, hvilka befinna sig utomlands; hvad icke ryska pressen får säga oas, det innehålles i dessa bref, och det är endast genom dem som vi erfara Europas opinion om vår regerings handlingssätt. Denna opinion finna vi vara ett nästan allmänt klander emot Petersburgerkabinettets maktlystnad och trolöshet. Uppsättningen af den ryska tidningen Le Nord i Briissel hade till syfte att kämpa mot den allmänna käaslan i Europa och att för oss framställa händelserna och förhållandena i en falsk dager. . Men tidningen uppfyller ej sitt ändamål. I sjelva Rygsand, der. den har en cirkulation :s? mer än 2000 exemplar, blir den ej trodd, då den står i motsägelse till de opartiska underrättelser som vi erhålla från våra korrespondenter. Grefve Karnvieki, österrikisk chargå Vaffaires i Petersburg i grefve Vslentix Esterhazys frånvaro, underhåller genom sia tystnad och sin nästan affekterade tillbakadragenhet i de diplomatiska salongerna dst redan vidt utspridda ryktet om en inträffad stark köld i de diplomatiska förbinde serna mellan Österrike och Ryssland. I societeten säger man att grefve Esterhszy ej skall vara borta mer än några veckor; men för min del tror jag att han ej mera återkommer till Petersburg. Jag hemtar anledning till denna öfvertygelso. af de dispositioner som grefven vidtagit före sin afress. Han har sjelf bestämt hvilket skulle säljas och hvilket som skulle inpackas af hans: effekter; och för öfrigt talar man redan om permission för furst Gortschakoff, Rysslands ambassadör i Wien, att återresa till Petersburg. Ni ser att dessa arrangementer ha starkt tycke af preliminärerna till en officiel brytning. Vi hafva sedan några dagar här i Petersburg den gamle furst Michael Woronzoff, som kommit för att personligen sfböja det anbud han i Dresden fick af kejsaren att återtags sin gamla befattning såzum befälbafvare: i Kaukasien och de transkaukasiska guvernementerna; fursten ursäkter sig med sin ålder öch sin sjuklighet; a? allä de befattningar, med hvika general Woronzoff en lång tid var öfverbopad, har han icke bibehållit någon annän än dena som ledamot af kejsaredömets högsta råd. De omständigheter hvari vi lefva och be hofvet att uppbåda landtvärnet för kriget hafva gifvit några af Petersburgs invånare ett slags mani: den att kläda sina bara sågom militärer med chapka, hvarpå korset är fästadt. Kejsar Alexander bar mött flera barn sålunda klädda i ; arken vid Peterhoff. Han lät taga reda på deras familjer och genom flygeladjutanten general Gelskoff, generaldirektör för polisen, underrätta d-m att han icke kunde annat än gilla den drägt som barnen fått, men att man . emellertid borde undvika at: ställa sig så att korset kunde blifva vanhel gadt, ifall den fosterländska entusiasmen blefve ridikyliserad. Befallniog gafs genast ati korset ej fick sättas på barnens, drägter eller begagnas af sådana, som ej tillhörde landtvärnet men som nyttjade dess drigt; denna befallning delgafs slia tillverkare så väl af battar som andra kläd-spersedlar. Furst Wiazemski har blifvit utnämnd till uoderstatssekretcerare för allmänna undervis ningen .(tovaristkh),. Denne furste, en mycke: medelmåttig poet, men ganska satirisk, har nästan alltid bort i utlasdet och sedan kejsar Nikolai död har han i de ryska tidningarne infört mot franska och engelska regeringarne riktade verser, hvilka man visserligen fann idagalägga en dålig smak, men som förmodligen utgjort hans trsppsteg.