EDETAVENDEESKA! GIFTERMÅLET. Af JULES JANIN, Baurdelot de Dairval var sonson af densamme Cesar Bourdelot som hertiginnan af Orlgans, moder till regenten Ludvig Philip, omnämner i sina memoirer. Denna qvinna. som bhöljt Frankrikes förnämsta namn med smälek och som hvarken skonat sin son eller sina sondöttrar, har likväl kunnat förmå sig att tala med beröm om Cesar Bourdelot; Saint-Simon, denne gäckande tviflare som likväl var god adelsman, talar med beröm om familjen Bourdelot. Ni begriper således att den unge Henrik, som hade ett sådant namn att upprätthålla, icke var bland de sista att begifva sig till den första Vendåearmån, för att der, med vapen i hand, protestera mot revolutionens excesser, Bourdelot gjorde så, emedan en man med hans namn och hang lynne ej kunde göra annorlunda; hän stridde som man brukade strida der borta, hvarken mer eller mindre; han var vän med Cathelineau och med alla de andra; han deltog i dessa jättebataljer, skrattande och sjungande sedan han slagits dugtigt och ej mer örde de sårades skri. Hvilket krig, hvilka olycksstormar kunna jemföras med dessa! men det är icke min uträkning att berätta omigen hvad som så ofta och med så olika färglöggning blifvit beskrifvet. Det är således hvarken min sak att tala om, eiler er att höra på alla Bourdelots tappra bedrifter. Jag vill endast säga er att han en dag, sjelf den trettonde, öfverraskades på en bondård af ett detaschement blårockar. Bourdeot sammankallade i en handvändning sin trupp och sade till den: Mina vänner! gården är omringad; flyn alla härifrån! Fören med er dessa qvinnor