Aftonbladet – 29 augusti 1855, sida 3

ning af hos eller hvilket trå som helst samt tapeter e. Den skyddar träst för antändning, på så sätt att det vid upphettning befinner sig likasom i en torr lestillation.Dessutom -ger den en vacker glans och kar blandas med målarefärger, isynnerhet med blyoxid: (silfyetglitt eller mönja), som gör den böjlig så att den icke lossnar vid brytning. Teatern i Mänchen är målad med vattenglasfernissa. Sjelf harjag gjort sådan fernissa och resultatet blef fullkomligt tillfredsställande., — Medel mot slöa rakknifrar. Långt för detta har man gjort den-erfarenheten, att rakknifvar aldra enklast skärpas, Om man låter dem en halftimraa liggå i vatten, hvarest man slagit saltsyra eller svafvelsyra till !,,:del af vattnets vigt, derefter lätt aftorkar knifven och efter några timmars förlopp drager honom på en god rakstrigel. Syran ersätter vid denna operation brynstenen och hvässer knifven fullkomligt likformigt, hvarefter endast en lätt polering är nödig. Detta behandlirgssätt har aldrig skadat goda klingor, men deremot alltid förbättrat mindre väl härdade, utan att man kan förklara orsaken dettill; -I nyare tider har män Börjat använda detta förfarande på alla a skärande verktyg, då operationen är så utomordentligt enkel, och så föga kostsam... Isynnerket torde det kunna lända till stortidsbespariog under skördetiden, och derföre med synnerlig fördel vara användbart på lar: Om arbetaren vid middagsrasten fuktar sin lie med svafvelsyrådt vatten, hvars pris blifver så lågt att det knappast kan beräknas, kan han utan den tidsödande-och lien förstörande. slipningen, åter hafva honom skärpt vid arbetets återbegynnande. — Meteorer. Sedan första tredjedelen af sistliden månad har nan i Laibach nästan hvarje afton söbserverat flere eller färre störa, sköna meteorer. Den sista visade sig den 6 Aug. kl. 9 om aftonen, i form af en Hvit sfer med en ljussvans af omkring 4 fots skenbar längd, samt rörde sig med medelmäthastighet, i nära Horisontel riktning, från nordost till sydvest. I färgprakt och ljusglans stod hon efter den sköna meteoren af den 11 Juli, men icke i störlek. Läib, Zäit.;, varur vi hemta detta, anmärker, -att den tanken: tyckes ligga ganska nära, det. dessa: sköna-fenomener torde: stå i förbindelse med miasmatiska, af elektriciteten betingade förhälJanden inom jordatmosferen.