dres hade tillförordnade stadsfiskalen Lagerqvist till d. 23 sistl. Mars instämt fängelsedirektören Bergh och förste vaktknekten Back till Kalmar rådhusrätt, för att undergå ransakning i anledniug af hos kon. befallningshafvande gjord anmälan om åtskilliga i dervande cellfängelse förelupna oordningar och underslef. Vid målets uppropande infann sig, å kon:s befallningshafvandes vägnar,, särskildt ombud, hr lagman Palme, och fiskalen hade af konungens befallningshafvande, mottagit gärskild instruktion för de förmenta oordningarnes beifrande. Anklagelsepunkterna, som voro nio, innehöllo bland annat att fångar blifvit använda till rengöringsarbete och fätt använda egna kläder, att fångbröd blifvit försnilladt på det sätt, att fångar som blifvit lösgifna på morgonen ej erhållit proviant vid utgående ur fängelset, men att att de i maträkningen blifvit debiterade för full portion under afgångsdygnet, samt att äfven för fängelset anslagna poster af ljus och olja ej blifvit för ändamålet använda utan försnillade. Rådhusrätten frikände i utslag af den 11 Mej de anklagade från angifvelsen i alla de punkter som efte: allmän lag kunde böeifras, såsom försnillningar o. 8. v., då åklagaren icke förmått förebringa någon bevisning om beloppet af den förmenta försnillningen o. s. v.; men i afseende på förmenta afvikelser från den särskilda fängelseinstruktionen beslöts att insända handlingarne till kongl. fångvårdsstyrelsen. Detta utslag blef ej af någondera parten öfverklagadt. Det märkliga vid proögeduren af detta mål är att, såsom hr lagman Palme vid första rättegångsillfället upplyste, angifvelsen kommit kon:s befallningshafvande tillhanda genom en anonym skriftv, samt att sedan kon:s bef. på ett och annat sätt sökt förvissa sig om angifvelsens befogenhet, samt rykten om de förelupna oordningarne äfven uppkommit, hade konungens befallningshafvande anbefallt laga undersöknin .. Barometern tillägger vid detta referat, som vi betydligt sammandragit, följande betraktelser, hvilka af en man med hr E—ms kända varmt rojalistiska tänkesätt icke sakna sin stora politiska betydelse, isynnerhet som på en kort tid en förvånande omstämning föregått äfven hos andra orgatier af landsortspressen, hvilka eljest plägat uppbära ellör åtminstone ursäkta det närvarande regeringssystemet. Hr E—m yttrar sig på följande värdiga, allvarliga och högst besinningsvärda sätt: ) rHodie mihi, cras tibi!s heter det; och vi tro, att äfven herr lagman Palme skulle bli het om öronen, derest han, då nådens sol. gått ner, blefve så anta. stad, — i följd af rrykten,:som på ett och annat sätt uppkommit. Vi undrasgc storligen huru mänga utaf länets — och rikets tjenstemän, som skulle Kunna begå sig, om slita procedurer iakttogos mot alla. Visserligen erinrade Herr lagmannen vil protokollsjusteringen, d. 30 Mars, att hang förklaring om ätalets uppkomst vore i så mätto missförstädd, som han (hr lagmannen) dermed (med förklaringen) velat tillkännagifva, att hr landshköfdingen ej fästat afseende å den omtsalåde anonyma skrifvelsen, förr, än han (hr landshöfdingen) af. åtskilliga personer, både i staden och pälandet, hört uppgifvas omständigheter, som: med -skrifvelsen öfverensstämder!). Men något hvar fidner att denna förklaring innebär ingenting annat än ett mildradt uttryck af samma sak, d. v. 8. ett system, hvilket redan är och alltmera mäste bli vådligt för en och hvar som, i förlitande på helgdemaf klar lag och lsgenligt förfarande, icke vill, iall. underdånighet för systemet, andas nådens solsken... Och om, säsom det säges, — och vi mä väl, vi ock, på grund af det höga föredömet, få.andraga sägner, — alltså om det förutnämda äfven här å orten mer och mer framträdande systemet är en ättling af den på allerhögsta ort mer och mer bjert framlysande afvikelsen frän 1844 års rättsprinciper, så är det dä hög tid att lugnt, men allvarligt protestera deremot, samt att, med detsamma, vördsammeligen försäkra både höga och högsta vederbörande om alla lojala konungavänners önskan samt lagenliga fordran att hvad rätt och skäligt är icke mä godtyckligt handhafvas, eller åsidosättas. Sannt är, att nyssbesagde vänner af den konstitutionella konungamakten gerna sett och se att hrr tjenstemän skäligen efterhållas; — och det mä äfven gerna sägas, att hr landshöfdingen Sköldebrands nit, äfven i detta fall, har blifvit — och bordt blifva erkändt ... Men lika öppet mä äfven sägas, att detta hr landshöfdingens nit har ännu tyckts vara något partielt, fästande sig, i vissa fall, nog strängt vid mindre oordningar och förbiseende andra, mycket mera i ögonen fallande och på allmänna ordningen samt rättskipningen skadligt verkande tjenstemannaafvikelser från lagens klara föreskrifter. Men derom kanske mera en annan gång. För att nu återkomma till åtalet mot svaranden Bergh, så är af ransakningshandlingarne klart, att fastän vid härvarande cellfångelse inga underslef eller gröfre misstag lagligen yppats, så hafva dock ätskilliga oordningar förelupit; och att hr Bergh skött sin tjenst temligen kavaljersmessigt, det framgår lika ostridigt, ex actis. Vi äroock långt ifrån att vilja ursäkta ens detta, ty direktörsbefattningen vid ett celifängelse är ingalunda att anss för en svärskött tjenst, likasom den ej heller må sägas vara mer obehaglig än de festa andra — snarare kanske minre... : Men här må nu äfven erioras, att de många nyligen gjorda anmärkningarne, ex officio, mot Sverges alla fångelsedirektioner påvisa nägon allmän felaktighet inom just denna kår, — i fall ej det måste anses vidlåda Sverges nutida, hela tjenstemannabildning och routine: i Men, äfven om så vore, — ja, till och med igföljd deraf, så påstå vi, att detta onda, d. v. s. bristen på allmän tjenstemannaduglighet, likasom ätskillige an dra brister, icke, afhjelpas derigenom, att man (så som det har skedt med tit. Bergh), innan slutlig dom JT Vi ätergifva artikeln ur Barometern med full noggrannhet, iakttagande af kursivering och citationstecken ssamt. meddelande af de dertill hörande noter. Red. af Aftonbladet. !) Vi erinra, att så väl dessa, som de föregående,