Aftonbladet – 20 augusti 1855, sida 2

af följande: amiralskeppet Duke of Weilington, försedt med 132 kanoner, amiralskeppet . Exmouth 90, Arrogant 46, Amphion 34, Euryalus 51, Edinbourg 60, Cossack 20, Geyser 6, Magigienne 16, Vulture 6, Cruiser 17, Cornvallis 6V, Hastings 60, Dragon 6; Pembroke 60, Merlin 4, Ligthning 3, Belleisle (hospitalskepp) och Princess Alice Af franska flottan bidrogo skrufskeppen Duquesne, Austerlitz, Tourville och fregatten Isis, flera kanonoch mörsarebåtar samt 4 simmande batterier. Jag känner icke precisa antale! af deras kanoner. j Sveaborg har, som bekant är, tvenne inlopp, det ena åt Helsingfors-sidan, hvilket icke är försvaradt af några batterier, emedan det för sitt svåra farvatten anseg för nästan omöjligt att anlöpas af någon fientlig flotta. Det andra. inloppet deremot, vid sjelfva Sveaborg, är starkt befästadt. Ryssarne hade der uppkastat ett jordbatteri, för att med kraft mottaga hvarje angrepp af den allierade flottan. Men tvertemot ryssarnes förväntan gick denna flotta in genom det oförsvarade, svåra in!f loppet och lade sig på omkring 5 å 6000 ; yards (9 å 10,000 alnars) afstånd från batterierna, bakom rågrä små öar. Framför dessa öar hade-mörsarebåtarne redan natten förut intagit sin position på ett afstånd af 4,500 yards från fästningen. Större delen af engelska kanonbåtarne låg också på samma plats. Fransmännens kanonoch mörsarebåtar samt deras simmande batterier hade deremot intagit sin ställning mera åt höger. Dessutom hade frafisrhännen tagit i besittning en: uten ö ooh der upprättat ett litet batteri af öl mörsare. På något afstånd, ännu mera tilll höger, lågo Hastings, Corfiwaiuis och ett anI nat skepp placerade, för att afleda elden från jordbatteriet. Bakom en ö, till venster om flottan, voro Cruiser, Arrogant och Cossack I stationerade, för att hindra en möjlig öfverrumpliog från Helsingfors-sidan. Mellan kl. 7—8 torsdagsmorgonen den 91. Aug. (således icke tisdagen; hvilket tidningar förut uppgifvit) började ett häftigt angrepp från mörsarebåtarne, och straxt derefter löpte de kanönbåtar in i slaglinie, hvilka icke redan intagit position. Ryssarnes eld vari början mycket svag. Den tjenade också tillintet; ty mörsarebåtarne lågo utom skottvidd och kunde icke nås af de ryska kulorna, hvilka icke gingo så långt som de allierades. Det var en angenäm anblick att se huru kanonångbåtarne, till större delen 68-pundingar, med tillhjelp af ångan flögo in emot fästningen, sigtade ögonblickligt, fyrade af, träffade sitt mål under hurrarop, och ilade pilsnabbt tillbaka, laddade på nytt och förnyade sedan samma manöver. Vid Helsingfors, åt Sveaborgssidan, hade ryssarne visserligen tvenne batterier och en tredäckare, hvilka skjöto mycket väl, men kanonbåtarne, som fullkomligt kände deras skottvidd, ilade så nära de kunde, och gåfvo der sådana salfvor, att de tystades för en längre stund. Man förmodar dock, att orsaken till denna tystnad äfven var den, att i närheten af batterierna lågo 2:ne stora byggnader, hvilka voro illa utsatta för de engelska bomber, som kastades åt batterierna. Ryssarne tego således, på det att kanonbåtarnes skott måtte afledas från denna punkt. Klockan var 10 på förmiddagen. Bomberna brakade förfärligt, då de nedslogo och kreverade i kaserner och magasiner. Knappt voro några minuter förflutna, då den första explosionen egde rum inom fästningen. Straxt derefter följde en annan. Kl. half 1 timade dock dagens största händelse: den tredje storartade explosionen af ammunition i en lång räcka af byggnader, i bakgrunden af Sveaborg. Detta lika vackra som hemska skådeÅspel varade i 3 minuter. Fullkomlig dödstystnad rådde i detta ögonblick bland manskapet på flottan. Man häpnade för det storartade intrycket. Explosionen löpte från byggnad till byggnad. Bomber kreverade i massa. Takåsar, stenar, bjelkar, kulor och säkert äfven en mängd menniskor slungades uti hafvet. Kort före denna hemska tilldragelse hade de 3 skepp, som lågo bakom ön, för att afvärja en öfverrumpling från Helsingfors, börjat att lifligt skjuta in i skogen på motsatta sidan, i den förmodan att trupper lågo gömda derstädes. Skjutningen fortsattes i mera än den half timma. Raketbåtarne, hvilka voro två från hvarje skepp (inalles mellan 30 och 40), Å fingo order att kl. 8 på aftonen lägga till vid amiralskeppet Duke of Wellington: Vid mörkrets inbrytande rodde de sedan i en lång linie mot Sveaborg, hvilket de närmade sig på 1000 svenska alnars afstånd. Kl. half 11 begynte dessa kasta kongrewska raketer och fortsatte dermed till kl. blef 2 på natten. HärlJunder upphörde ryssarne alldeles med att skjuta i 2 timmars tid. Förmodligen voro de sysselsatta med att släcka inom fästningen. lElden rasade hela natten, flammorna stego högt i sky, blänkande fram mellan väldiga rökmassor. Det såg ut som ett utbrott från Vesuvius. Raketernas sprakande, bombernas inkastning, elden från flottan ochi fästningen företedde under nattens mörker den mest sublima anblick. Skjutningen, både från kanonoch mörsarebåtarne, var ovanligt snabb. Jag känner särskildt en båt, som inkastade i fästningen 32 bomber i timman. Men på aftonen gåfvos order från amiralskeppet att endast skjuta 8 skott på samma tid. Denna snabba skjutning hade nemligen haft till följd, att 3 båtar blefvo obrukbara under dagen. Engelsmännens förlust denna vigtiga dag utgjordes af 1 man, sårad af en bombsplittra, samt 8 å 9 man sårade ombord på Cornwallie. Fiendens förlust)har deremot varit ofantligt stor. Man antager att skjutningen i skogen, explosionerna och de inkastade bomberna dödat en stor mängd ryssar. Fransmännens förlust känner jag icke. Deras båtar voro med ötverallt, oöfverträffliga i verksamhet. Deras simmande batterier utmärkte d I sig särdeles; och deras tre-mörsarebatteri på e om oavatat ihärdigt och af stor nytta.