Aftonbladet – 17 augusti 1855, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — En ovanlig rättegång förevar i Danzig ien 16 sist!. Jui. Till en arbetskarls hustru sällade sig på gaten en vacker valfödd pudelhund som var mycket vänlig och följde med henne hem. Hon och en hos henne boende arbetskarl beslöto slagta hundec och af steken göra sig en god måltid, hvilken de fauro rmyeket Iäeker och förträfflig. Skinnet försålde ie ö fem silbargroschben, derför de köpte tillbehöret till maiberednicgen. Hunden hörde till en värdshushåilare, var väl dresserad, och egaren hade blifvit bjuden 16 preus. tbaler, men ej velat taga det. Domstolen fann de anklagade skyldiga, men under milirande omsatäcdigheter, och dömde dem till en veesas fängelse och rättegängskostnaderna. Ransakninsen satte såväl domstolens ledamöter som åhörarne och de anklagade i dem muntraste sinnesstämning, ch de anklagade bekände öppet under skratt sin förhrytelse, och kunde icke nög berömma huru välsmaåsände pudelsteken med plommda och hvetemjölsslimpar varit. Blitt huadens egare lemnade domsolen tröstlös och med förtviflan i bjeriat. — Resonanstrå Det är tillräckligt bekant stt de berömda kremoneserviolinerna hafva att tacka ör sin otmärkta ton det träslag hvarai deras resoaansbotten är förfärdigad. Äfven tallskogarne i Böhmen, detta på sång och violinmusik sä rika land, :emoa en stor mingd trå som uteslutande förarbetas 1 resonansbeistnar. Dr F. Hockstetter har nyligen . sAllgemeine Zeitung, under titel Ans dem Bönerwald, meddelat en serie intressanta artiklar, bland avilka en afbaudlar träslagen samt deras användande, ach hvari man bland annat får veia hvilka olika trå:lag mat använder till resonansbottnar i olika musikaliska instrumentef: Hochstetter säger: Till resosaasbottnar förarbstas endast granar med de finaste arsringar. Då träden i denna vilda bergstrakt växa mycket långsamt, blifva ärsriogarne ofta så fina at de icke mer kunna särskiljas med blotta ögat. En granstam af 17 tums diamter, från Philippshyttans vid Maader omräde, visade 375 ärsringar; ett maximum af älder med ett minimum af diameter, sådant man sällan får se. Till resooanstrå användas icke blott friska, på roten ståendö stammar, utan äfven och företrädesvis kullfallna träd, eller så kallade Rohnen, emedan dessa lemna det skönaste och hvitaste virket. Ofta kan en sädan stam hafva legat hundrade är på marken; rundtomkring är han betäckt med mossa samt rotten på omkring 2 till 3 tum inåt kärnan, och likväl är trået längre in så friskt att man deraf förfardigar de yppersta resonansbottnar.: — Det engelska slaggsällskapet (the British Slag Company) är namnet på ett nyligen biltadt engelskt -aktieboag, som har för ändamål att i stort utföra ex af amerikanaren dr W. H. Smith .jord uppfinsgng att tillgodogöra jeroslagg. Den vid jernets prodrktion återstäende slaggen har, som beksnt, hittill endast betraktats som ett onyttigt resi duum. Nu har dr Smith erbållit patent på en upp nning att göra slaggen tjenlig till taktäckning, gatISggning c: 8. v. Genom det förfarande han härvid snvänder skall densamma icke blott blifva duglg till alla vanliga byggnadsarbeten; titan äfven kunna emotsaga en. så fin polityr, att den lemnar ett skönt, varaktigt och jemförelsevis billigt materiel till arkitektonicka ornamenter. Man har beräknat att i England ärligen 6 till 8 millioner tons jernslagg bortkastas såsom varande utan värde, då den likväl genom en lämplig behandling lätteligen skulle erhälla ett icke obetydligt sädant Det ofvannämde bolaget tänanställa ett förberedånde försök i smätt, hvaröff kostnaden beräknats till 5 a 10 000 . Utfalier sberimentet tillfredsställande, så skall arbetet börjas i större skala. Bolagets kapital har anslagits till 120,000 i aktier, hvardera å 5 . — En ny Rinaldo. För några veckor selan blef trakten kring Adrianopel på ett särdeles eget I sätt befriad från sju stråtröfvare, som en längre tid huserat derstädes. De håde pemligen en natt gjort inbrott hos ef eåka och pliodrat henne på 7000 piaster samt alla hennes dyrbarketer, hvarvid de ta at och betett sig som hade de tillhört sYaniss band. Jå enkan anmälde saken för auktoriteterna i Adriaaopel, uppgaf hon Yani som gerningsmannen. Dennc Yani är en bulgar, som speiar en annau Schinderhannes, tar från de rike och ger de fattige samt veskyddar de förföljde och derför är ett mål för all män vördnad och tillgifveobet på landsbygden, der han i hvarje by kan påräkna hjelp, och hvarför man också ännu icke lyckats gripa honom. En dag kom mar Yani fullt beväpnad in till den omtalta enkan, yppar sitt namn, begär af henne ett fullständigt sig aalement på de pseudo-Yavis som plundrat henne; hvarefter han lemnoar henne med de orden: Ver ugn; ni skall få upprättelse, och ingen skall ostraf fadt fläcka mitt namns.. Tvä dsgar derefier öfverlemnar Han heönt allt hennes röfvade gods jemte de sju våldsverkarnes hufväden. I en korrespondens frär Xonstantinopel försäkras att ofvanstående icke är nå son hopspunnen historia, utan att saken verkligen till fragit sig så som den här blifvit berättad. — Köpenhamns befolkning har sedan 1850 stigit med mer än 10,000 menniskor. och mås kan för närvarande uppskatta den till 140,000. Äfver folkmängden på Faröarne har vunnit betydlig tillväxt. Enligt de nu bekanta resiltaterna af en 1850 före tagen räkning, uppgick iden nämde år till 8154 personer, medan den är 1f12 blott utgjorde 5209. Den hade således på 38 är stigit med omkring 56 procent et 2 EYE FP Pra RT Telegrafrapporter, Hamburg den 16 Aug., kl. 10, 53 f. m. Fnaselske amiralen Dundas ranporterar den