EN RYSK ÄDLINGS ANTECKNINGAR). Ar IWAN TOURGNENIEF. Öfver rättning: EFDenne slyngely affekterande-tonen af enuttråkad man, sökte ge åt sina grofva anletsdrag ett, föraktfullt och drömmande uttryck; han höll sina redan i fig sjelfva mycket små, ljusgrå ögon nästan tillslutnashan rynkade pannan, drog ned mungiporna, gäspade, utan att känna behof. deraf, och smed :en tankspriddhet, dem han sökte göra. vårdslös, men som i stället var tafatt; afhjelpte han än med ena, än med andra handen oordningen.i sina lockar, som skiftade i rödt;: derefter strök han, liksom för att harmoniskt ordna dem, de rödgula stråen, som lofvade åt hansöfverlipp ett par gyllne mustacher; -kortligen, den unge mannen var hvad. man kallar. en. tillgjord tölp. Redan på afstånd,;izamma ögonblick han varseblifvit den unga flickan, hade ban börjat antaga detta skick... Han började då äfven att f rbättra sin gång, och kråmade sig löjligt, i det han närmade; sig;, derefter stannade han, lyfte på axlarne, stack begge handerna i sina paletåfickor och, nästan. utan att bevärdiga bondflickan, med. en enda blick, satte ban sig ned på marken, medminen af en förnäm man som nedlåter sig. till en viss balf förtrolighet, — Hans, tankspridda, halt tillslutna ögon plirade än. upp och ned, än åt sidorna, under det ban sade till fliekan;: Nå, har du varit länge här2,., Och. han slängde med det ena benet och gäspade. Se A. B. umris 156—158, 160;-162, 164, 185, 188.172, 174, 176, 177, 179, 180,183—186,,188 möt