Aftonbladet – 15 augusti 1855, sida 3

att: blifva mål för menniskans stadium. Redan i den gråa forntiden finnas spår till dessa ider.. Som kännare af djurens språk nämnas, utom Tiresias (hvilken Pallas förlänade denna förmåga äfvensom spädomskonsten, som ersättning för hams förlorade syn), Thales, Melanchas och framför alla konung Salomo:. Från medeltiden berättas om Gerbert (sedermera påfven Sylvester II), påfven Benedictus IV och andra,ätt de förstodo tyda foglarnes flygt och spräk. I nyare tider nämnes Duport de Nemours, som förstod 11 ord af dufvornas språk, lika mänga af hönsens, 14 af kattornas, 22 af hornboskapens och 33 af hundarnes, hvarjemte han i grund kände korparnes. Denre man! har äfven satt åtskilliga foglars sång i noter och 8ä-j ger sig förstå deras hemliga spräk. Den af Duport inslagna vägen fullföljdes af Thomas Gardiner, Det! nyaste arbetet öfver djurens språk är af Pierguin de! Gemblou (Idiomotologie des animaux); och nyligen har! en breslauare u!e på landet studerat gåsspråket, öf-! ver hvilket han tänker sammanskrifva ett lexikon. — Den tyska tidning, hvarur ofvanstående är hemtadt, tillägger helt förnumstigt: Möjligt må det vara, men sannolikt är det icke,. — Nytt lysämne. En hr Capman.v. Karlowo i Breslau har uppfannit ett nytt lysämne — Pfotodyl — som skall öfverträffa bide Pfotogene och gas i lyskraft. Dessutom behöfra lamporna ej annan konsiruktion än den vanliga, ämnet är utan lukt, brinaer utan sot och rök, samt står i pris ej Högre än Kamfin. (P.T.)