Aftonbladet – 13 augusti 1855, sida 2

order, utfärdad af general Simpson, finner man att han blifvit definitivt utnämd till öfverbefälhafvare för engelska armån. Vi meddela för öfrigt några ryska rapporter från Krim och Asien. Underrättelses: om tillbakaslåendet af general Muraviews armå vid Kars den 13 Juli är hemtad ur bref från Korstantinopel, som med Jourdain ankommit till Marseille. Mam afvaktar bekräftelse och närmare detaljer. Vi redogöra för de af Constitutionnel lemnade uppgifterna rörande förhandlingen mellan franska legitimister, ryska regeringen och den spanska tronpretendentens, grefvens af Montemolin, anhängare. I dag vil middagstiden ankommen finsk post medförde temligen förlegade blad från Petersburg af den 28, från Helsingfors af den 30 och från Åbo af den 31 Juli. En tredjedel af Nystad har uppbrunnit genom vådeld. DANHARE. Genom en kungörelse af den 8 dennes från ministeren för Slesvig bar cirkulationen af tyska kurantskillingar från och med den 1 Oktober blifvit förbjuden inom nämnde hertigdöme. FRANERIKE. Constitutionnel bekräftar att general Canrobert väntas tillbaka till Frankrike. Ett gammalt sår har öppnat sig för honom och förorsakar honom stora smärtor. Det säges att både han och Pelissier skola bli marskalker. Constitutionnel meddelar ett (efter en telegrafdepesch förut omnämdt) dokument, som, om det skulle vara autentikt, hvarom likväl tvifvel föranledes af sjelfva dess uppställning, bevisar att karlisterna arbeta i för bund med de franska bourbonerna och att Ryssland, som de söka vinna för sina syften, åtminstone icke helt och hållet afslagit deras anhållan om penningeunderstöd. Constitus tionnel förutskickar dokumentet följande: En tidning meddelade i går en korrespondens från Bayonne, hvari man beklagar sig öfver de stränga åtgärder som franska regeringen vidtagit emot de spanska karlistiska flyktingarne vid sednaste upprorsförsöken i Navarra och. Catalonien. Hennes katolska maj:ts regering hade begärt att ett antal flyktingar måtte förvisas; hvilka med verksamt biträde af några franska legitimister på franskt område arbetade på att uppvigla de spanska gränsdistiikterna. Franska regeringen, som ej kunde medgifva att man underblåste resningar på en grannes gräns, har i detta afseende följt de vanliga reglorna för en rättvis ömsesidighet. Denna rörelses tendens har föröfrigt blifvit fullkomligt upplyst genom de talrika dokumenter som tagits i beslag uti åtskilliga flyktingars hem. Bland dessa dokumenter är utan tvifvel en till grefven af Montemolin adresserad rapport ett af de märkligaste, man har funnit en afskrift af densamma ho3 en af hans trognaste generaler. Den är daterad London: den 24 November, och deri heter det: Sedan tre dagar har jag lidit af stark förkylning, likväl boppas jag blifva rask sä snart solen åter kommer att skiva. Jag hade äran tala vid H:s Höghet, hvilten jag fann bättre än man berättat mig. Jag bar äfven talat vid general C. (Cabrera). Men innan jag omtalar hvad dessa herrar angär, vill jag afgifva rapport om hr DEscars beskiekning.Denne och en viss Chapat inställde sig hos mig och DEscars berättade om det samtal: som han i Wien haft med. furst Gortschakoff. Jag lät honom repetera sina uppgifter på det jag skulle kunna: minnas och m-:ddela: er dem; hvilket jag nu gör i samtalsform på det ni må bättre fatta dem: DEsear! Min furste, jag kommer i grefve Montemolins namn, för att till er öfverlemoa denna skrifvelse till kejsaren; det är en bekräftelse på de underhandlingar, som grefven af Chambord med er inledt. :— Gortsehakoff: förlåt mig, hr grefve, att jag afbryter er, men .på förhand böra två villfarelser beriktigas. Grefven af Chambord har ej talat vid mig. Hertigen af L...s (Levis) infann sig hos mig och talade om de spanska angelsgenheterna, sem om en sak som personligen intresserade honom. Men hvad han sade mig hade blott karakteren af ett samtal, utan att man på något sätt kunde tillägga det karakteren af en underhandling, ty jag har alldelss ingen fullmakt till en sådan. — DEsears (nägot öfverraskad emedan haa bestämdt trodde att grefrven af Chambord sjelf talat vid fursten): Som ni bshagar, min furste: Men för att gifva detta samtal mera eftertryck oeh:bekräfta de af Cabrera omförälda detaljerna skickar grefve Montemolin denna skrifvelse till kejsaren. — -Gortsebakoff: Jag vet ej om jag skall emottaga denna skrifvelsz. Känner ni hvad den innehäller? — DEsears: Nej; men jag förmedar, som jag redan sagt, att det är en bekräftelse på general Cabreras net, på det att kejsaren ej må beivifla dess innehåll och Spaniens ställning, samt fördelen för Ryssland af en diversion må blifva för honom framställd. — Gortsehakoff: Jag skall emottaga brefvet; emellertid blott af skyldig artighet; ieke af något annat skäl. Anmärk detta, hr grefve, ech berätta det noga, jag ber er derom. Det är ieke tvifvel underkastadt att en diversion i Spanien skulle vara ganska nyttig, men de detaljer, som man för mig uppgifvit, äro ganska obesämdat och kejsaren kan icke kompromettera sig i en sak, som kanske blott är snart undertryckt. Partierna hängifva sig åt många illusioner och anse gerna det för sanning, som de önska. — DEscars: Det är möjligt, men förhållandena i Spanien äro nog bekanta, att man ej behöfver befara att saken, för hvilken man önskar kejsarens bistånd, skulle vara snart undertryckt och några millioner kunde göra att den lyckades. Jag förutsätter att kejsaren erhållit första noten, och kanske har ni bekommit svar. — Gortschakoff: Nil vet ju att Ryssland är inveekladt i en strid med hela Ii Europa och att det derföre behöfver alla sina medel. : (Han säger intet om den hos kejsaren gjorda begä-, ran.) — DEscars: Visserligen, min furste, men re1. dan af det skäl att j utgifven hundratals millioner, kunna de 5, 6 eller 7 millioner, som vi behöfva icke hafva något inflytande på edra förhällanden. Jag tycker, att kejsaren bör läsa ifrågavarande not, och kanske skulle man kunna få lära känna hans afsig ter. — Gortschakoff: Det är klart att han måste ha underrättelse om en sak som denna; men jag har icke erhållit några instruktioner och, som jag redan sagt, jag önskar attd noga upprepar vårt samtal, med den anmärkningen att jag blott af artighet emottagit er skrifvelse, och att jag betraktar edra detaljer liksom hela samtalet blott såsom ett meddelande, utan någon annan karakter. — DEsears ansåg då det vara ändamålslöst att vidare ansätta fursten och skyndade derföre till London för att gifva Cabrera underrättelse om sakernas ställning. — Cabrera väntade honom med otålighet, ty de första underrättelser som ban bekommit, och som DEsears skulle meddela Er, hade väckt goda förhoppningar, hvilka visserligen ej blifvit förverkligade genom detta samtal. Då jag uppehåller mig här så uppdrog mig DEscars, att gifva Er underrättelse derom, ty han hade ej tid och reste sin väg. Enligt dessa förklaringar talade man i allmänhet om penninge genheter. Det li ar