röken af Schukoffs) tobak så väldigt, att han sedan i en timmas tid kan utblåsa rökhvirflar, liksom vulkansrna före utbrottet. Den ryska djerfheten är bra i sig sjelf; men hon lyckas icke så fullkomligt för alla, och äfventyrare af andra ordningen, lumpne skräflare äro figurer, på hvilka ögat icke älskar att qvardröja. Jag vill vara kort. Andr Iwanowitsch hade ett godt lit hos sin faster; fribrödet smakade honom rätt väl. Tatiane Borissownas vänner tyckte deremot föga om den fantastiske unge mannen. Ibland satte han sig vid klaveret (han hade bevisat att ett klaver vore alldeles oundgängligt) och spelade med ett finger: Mit raska spann, min kärlek all! Derefter slog han ackorder, som om han velat hamra gönder hela instrumentet, öfvergaf sedan den första sången och kastade sig med mun, hufvud, armar, fötter och hela kroppen in på Warlamoffs romanser: En stackars enslig asp, eller ock: Nej, doktor, nej, säg nu blott ej att jag. Och på det viset fortfor han i timtal, och hans ögon tårades, hans kinder stodo spända som trummor. Värst var likväl när han med ett åskslag uppstämde: Lemnen mig j, vilda passioner, i kärlekens qval. Tatiane Borissowna den stackars frun sjönk — ofrivilligt tillsammans och darrade i alla leder. Det är föruaderligt, sade hon en dag till mig, sådana vizor man nu för tiden komponerar! Det låter som om sångaren vore bindgalen! Tacka vet jag i mina unga dar: då sar det både roligt att sjuoga sjelf och att höra andra sjunga. Det är väl sannt, attdet också på den tider fanns något sorgliga romanser, men till och med dessa kunde man höra på utan att få nerfskakningar; till exempel den här: sKom, älskade flicka, till lunden, Der jag förtärs utaf väntan på dig, Kom, skynda i aftonstunden,1 Vägen med tårar är fuktad of mig. ) En omätligt rik tobaksfabrikör, hvilken nägra grillfängare, helt säkert utan. att fråga den gode mannen till råds, är 1648 hade för afsigt att göra till diktator.