Aftonbladet – 10 augusti 1855, sida 3

Och vi skulle svara: Nej, nej, nej, ingen pardonn se vous plåe, satans Frantsosp... och 5 före Mä med. honomt er tycker jag om dig, din byting; du är efi rask pojke; Vacia! se så, oa mo Bonapartischko är en skurk ! Ger du mig socker då? pPojkel...np Tatiane Borissowna umgås blott med några få af fruntimrberna i grannskapet; de besöka henne icke gerna, emedan hon ej förstår att sysselsätta dem; hon somnar vid ljudet af derag konversation; hon far upp, försöker att fiktigt öppna ögonen, sätter på sig en uppmärksam min och försjunker straxt åter i sin förra sömnaktighet. Skall mån säga det, så tycker ;hon i allmäthet icke om fruns timmer. En af hennes vänner, en beskedlig och saktmodig ungman, hade en syster, gå pjunkig och tråkig flicka om sina goda trettioåtta år; hon hådeett fromt och älskligt sinnelag; men hon var förvriden, sorgsen, exalterad. Med denna sin systör hade han öfta tålat öm deras. goda -grannfru.. En vacker morgon låter vär sentimentala mamsell, utan att säga något, sadla Favoriten:och begilver sig till Tatiane Borissowna. I sin långa ridklädning, med hatten på hufvudet, fladdrande grön! slöja och långa logkar kring axlarne, steg hon in uti ytterrumiiet, gick förbi den bestörte. Vacia,.-som tog. henne för n russalka (en f6), och slog som en bomb hed i salongen. Sjelfva Tatiane Borissowna blef så förvånad vid den oväntade företeelsen att då hön skulle stiga upp och säga något ville benen icke göra sin tjenst, och äfven rösten svek henne, i I STatiane Borissovnan, sade den obekanta med nästan bönfallande, stämma, ursäkta min djörfhet s Jag är pers till vän Alexis NiI kolaitsch ÅK ...; han har så ofta och så myc: