Aftonbladet – 7 augusti 1855, sida 2

UTEGETLE UV8 BJ In AACULIUT Dal 1 SAGE BUINIG Sp! sina strutsar, som kommit direkte från Afrika, för omI kring 1000 rår rgs stycket. Då de nu efter mycken I möda blifvit dresserade, så var deras värde så mycket Istörre. Hr Gautier ämnar att skänka äfven den nn döda strotsen, sedan den blifvit uppstoppad, till vetenskapsakademien. UTRIKES. De i dag ankomna södra posterna medförde danska blad af den 3 dennes. DANMARE. Ministern för Slesvig har utfärdat ett cirtnlär, hvari han anbefaller polizstjenstemännen att, då ett nummer af en slesvigsk tidaing blifvit konfiskeradt och ,utanför hertigdömet utkommande blad, aftrycka artiklar derur, då hindra spridningen inom Slesvig af de nummer af icke-slesvigska blad, hvari artiklarne äro införda. . Under Juli månad ha 2200 fartyg klarerat Öresund. Den 1 Juli öppnades althinget på Island. Till president valdes prosten Stephensen. Kongl. kommissarie är amtmannen Melsted. Isländska handelns frigifvande har ännu icke förändrat något i handelns vanliga gång. Endast ett par engelska skepp hade ankommit till Island, dels med salt, dels för att köpa hästar. Genom ångfartyget Thor är reguliär kommunikation öppnad mellan Danmark samt Feröarne och Island. Passagerareafgiften från Köpenhamn till Island är 90 rbdr. Danmarks minister i Berlin, kammarherre Bielke, har aflidit i Italien, der han ett år uppehållit sig för att söka återställa sin helsa. Jet var en rikt begåfvad man och nästan den enda af Danmaks diplomater som kunde räknas till det nationella partiet. TYSKLAND. Den 26 Juli har förbundsdagen ändtligen antagit följande beslut: Förbundsdagen tackar Österrike för dess sträfvanden till fördel för freden; den finner icke, att den orientaliska frågans närvarande ställning uppfordrar till ingående af nya förpligtelser; slutligen erkänner den att i fredens intresse bör kontingsnternas krigsrustade skick bibshållas., Tysklands och äfven Österrikes ställning till den orientaliska frågan är sålunda för en tid afgjord till fördel för Ryssland och emot veitmaktersa. Af dessa — skrifser den officiösa Pariserkorrespondenten fill Independance Belges — är England mest missnöjdt med Österrike, men franska kejsären har rådt till bibehållande af det goda förståndet och upprätthållande af alliansen. Ryssland har på allt sätt bemödat sig att rycka Österrike ur denna allians samt föreslagit att underbandla särskildt med hofvet i Petersburg om de fyra punkterna, Men detta förslag har kejsar Franz Joseph besvarat genom att hänvisa på traktaten af den 2 December, i hvars första artikel det heter: De höga kontraherande parterna förpligta sig att icke inträda i något arrangement med det ryska hofvet, innan de derom gemensamt förbandlat. Ur en korrespondens till Times från Berlin, innehållande en skildring af preussiska höfvets framstående personligheter, meddela vi följande: Hvad prinsen at Preussen angår behöfver jag ej säga ett ord om honom; han är alltför väl känd i England för att någon skulle vilja beskylla honom för ryska sympatier. Detsamma gäller i ännu högre grad om hans gemål. Prins Carl är deremot i Berlin erkänd såsom en kämpe och målsman för rysk politik, inflytelse, allians och karakter. Hvilken inflytelse särskilda omständigheter möjligtvis kunna ha haft att frambringa denna sinnesriktning hos en prins af preussiska konungahuset, eller om denna förvända riktning är grundad i ett sjelfständigt och fritt tillegnande, allt detta skulle jag helst vilja lemna ovidrördt, och snarare hålla mig till den gamla satsen: ju mindre man talar derom, desto bättre. Man skulle emellertid göra konungen uppenbar orätt och i hög grad öfveruppskatta prins Carl, om man antoge att den sednare i något afseende i ärenden af vigt egde något inflytande hos den förre. Prins Albrecht behöfver alldeles icke omnämnas då fråga är om politiskt inflytaude, och här omtalas han blott såsom den yngste af de fyra kungliga bröderna. Berlinerfolkets qvickhet har redan för flera är sedan uppställt följande fummariska omdöme öfver furstarne af Preussens kohubgahas : Konungen: Godt hjerta och goåt hufvud. Prinsen af Preussen : Godt hjerta och dåligt hufvud. Prins Carl: Dåligt hjerta och godt hufvud. Prins Albrecht: Däligt hjerta och dåligt hufvud. Jag kan ej säga det jag någonsin hört något som kunde förminska trovärdigheten af ofvan anförda karakteristik, isynnerhet om man tager i betraktande att den likasom hvärje epigram måste vara affattad i största körttet. Det är icke vanligt att i politiska ämnen höra drottningen nämnas, ty den enda verksamhetskrets hvaroti hon för sina ondersäter ger tillkänna sin tillväro bestär i goda gerningar och välgörande handliogår; men deruti är hon också outtröttlig; man bar blott af den riktning och de syften som hennaes välgörande stiftelser åstadkommit dragit den slutsats, att hon mest tager sig af dem som hafra en romersk-katolsk anstrykning. Då hon är af bäjersk härkomst tror man att hon isynnerhet hyser sympiti för Österrike, hvilket beskyddar den romersk-katolska kyrkan i Tyskland, dels emedan Båjern på den sednare tiden har gått hand i hand med Österrike, men framförallt emedan den unga kejsaren för kort tid sedan förmält sig med en bäjersk prinsessa. Den iaflytelsa som preussiska drottningen hittills utöfvat till förmån för Österrike — och så längöe Österrike och Ryssland voro eniga, också till Rysslands fördel — har varit ganska stör; emellertid bar den likväl icke varit stor nog att känna uppväga de naturliga följ. derna af det betesnds söm Österrike visat mot Preussen, sedan det förra fick vestmakterna på sin sida, och för ögonblicket stå de österrikiska sympatie Ha vi Fulakar bökömkrånskde stränder samt!