Wiatschesloff Illarionowitsch läser föga; när han läser, höja tig oupphörligt hans mustascher och hans ögonbryn, och det är liksom en svallvåg bröt fram på hela hans ansigte, ifrån bakan ända upp till pannan. Man har anmärkt, att detta starka ansigsuttryck, som hos honom röjer ett djupt begrundande, synnerligast visar sig då han någon gång (i sina främmandes närvaro, icke eljest) genomögnar spalterna af Journal des Debats. På de tider, då allmänna val förrättas, spelar han en temligen betydande rol; men af sparsamhetsanda undanber han sig alltid elektorernas förtroende, då de vilja utkora honom till landtmarskalk. Mina herrar, säger han vid dyhka tillfällen och i det han antager en imponerande hållning, en dryg och stolt min, ,mina herrar, jag är mycket tacksam för den ära j behagen visa mig; men jag egnar alla mina lediga stunder åt ensamheten,. Efter att hafva yttrat dessa ord, gungar han makligt sitt hufvud från höger till venster och nedtrycker derefter med mycken värdighet sin baka i halsduken, I sina yngre år har han såsom adjutant varit fästad vid en mycket hög person, den han nämner blott vid dess dopnamn, åtföljdt af faderns. Man berättar att han, utom sin befattning såsom adjutant, äfven innehaft andra sysslor ... men huru skulle man väl kunna lyssna till alla de elaka rykten man hör! Allt hvad jag kan säga är, att Khwalicski var nog klok att undvika tala om sin tjenstgöring och sina fälttåg; det kunde visserligen synas besynnerligt; men så var det likväl och jag gillade detta handlingssätt af honom. Han hade aldrig deltagit i något enda fälttåg; hans värja hade aldrig ens skådat menniskoblod, . General Khwalinski bebor ett helt litet bus; ban lefver der ensam för sig; ban har ända bittills varit främmande för äktenskapets ljufva behag, och anses följaktligen i sin ort såsom ett förmånligt parti. Det torde härvid böra erinras att han har en mycket förtjenstfull hushållerska, om några och trettio år,